Artificiell intelligens (AI) räddar prematurer, automatiserar trafiken och hjälper i relationsproblem. Om den utnyttjades till fullo, skulle Finlands nationalekonomiska tillväxt kunna fördubblas på ett par årtionden.

En av de mest intressanta episoderna i den artificiella intelligensens historia avslutades i maj. AI-programmet AlphaGo, utvecklat av Google, gick i välförtjänt pension efter att tre gånger efter varandra ha besegrat Ken Jie, rankad som världens bästa Go-spelare.

Den artificiella intelligensens överlägsenhet ansågs vara häpnadsväckande. När Deep Blue, som utvecklats för schackspel, besegrade stormästaren Garri Kasparovin år 1997, uppskattade experterna att det skulle ta hundra år tills artificiell intelligens segrar över Go-mästarna.

Go ansågs vara för svårt för artificiell intelligens, eftersom det trots sin skenbara enkelhet är ett ytterst komplicerat spel. Antalet möjliga situationer som uppstår på Go-brädet är större än antalet atomer i universum.

För att klara sig i Go krävs en intuitiv förmåga att uppfatta alla möjligheter som öppnas upp på brädet. Därför klarar sig inte AI-tillämpningar som baserar sig på rå processtyrka, som Deep Blue, mot världseliten inom Go.

AlphaGo är baserat på djupa neuronnät. Först matade man in en databas med 30 miljoner drag som programmet analyserade för att lära sig spelet på en hög nivå. Sedan fick programmet spela miljontals partier mot sig själv. AlphaGo utvecklade sig själv till en så bra spelare att inte ens världseliten klarar sig mot det.

Harri Valpola, grundare och VD för The Curious AI Company, som ligger i framkant för utvecklingen av artificiell intelligens, bedömer att AlphaGo är ett bevis på förändringen i branschen. Valpola skönjer tre vågor i den artificiella intelligensens utvecklingshistoria.

”Den första vågen handlade om det som vi numera egentligen kallar för programmering”, säger Valpola.

”Här ger programmeraren logiska regler för algoritmer och program. Programmen löser på förhand givna problem genom att följa reglerna. Den här typen av artificiell intelligens finns överallt i vår omgivning, med början i till exempel appar i smarttelefoner.”

Googles AlphaGo representerar den andra vågen av artificiell intelligens. Nu ges algoritmerna och programmen inte längre detaljerade instruktioner och regler, utan olika statistiska modeller och problem skapas för dem. Artificiell intelligens får också behandla stora mängder data och programmeras att lära sig utifrån detta. Tillämpningar finns bland annat inom identifiering av bilder och tal.

”Vårt företag medverkar i den artificiella intelligensens tredje våg”, säger Harri Valpola.

”Här handlar det bland annat om autonomisk inlärning. Avsikten är att artificiell intelligens själv ska bygga modeller med hjälp av vilka den kan förklara världen. Artificiell intelligens skapar själv logiska regler som stöd för beslutsprocessen. Här närmar vi oss redan abstrakt tänkande.”

Enligt Valpola utvecklar The Curious AI Company teknik som möjliggör den tredje vågen av artificiell intelligens. Till en början utvecklade företaget bland annat autonomisk inlärning för självstyrande bilar, men slutade med det på grund av bilindustrins stelhet.

”Ett särskilt intressant utvecklingsområde är samarbetet mellan självlärande artificiell intelligens och människan. Möjliga tillämpningsområden finns bland annat inom hälso- och sjukvården.”

Enligt Harri Valpola pågår ett brytningsskede i utvecklingen av artificiell intelligens. Å ena sidan har utvecklingen av den andra vågen nått sin kulmen, och befintliga tekniker möjliggör tillämpningar av aldrig skådat slag. Företagsjättar som Google och Facebook satsar enorma summor på utvecklingen av just den andra vågens AI-tillämpningar. Å andra sidan avancerar den tredje vågens teknik med jättekliv, och nya tillämpningar som detta möjliggör torde ses redan om några år.

Pekka Sivonen, känd bland annat som grundare och styrelseordförande i börsbolaget Digia, leder numera Tekes digitala område. Han är av samma åsikt som Harri Valpola när det gäller brytningsskedet inom artificiell intelligens. Enligt Sivonens uppskattning är Finland väl positionerat för att skapa och ta i bruk framtidens AI-tillämpningar.

”För det första har vi gott om högklassiga data som artificiell intelligens kan utnyttja”, säger Sivonen. ”Vi har till exempel värdefulla hälsodata och öppna myndighetsdata.”

Enligt Sivonen ligger nästan hälften av företagen som utvecklar artificiell intelligens i Norden just i Finland, och därför är ett omfattande införande av artificiell intelligens en naturlig förlängning av vår övriga teknologiska kompetens.

Sivonen anser att utvecklingen av artificiell intelligens kan ha en betydande inverkan på vår ekonomiska tillväxt. Här hänvisar han till Accentures undersökning som konstaterade att artificiell intelligens kan fördubbla Finlands ekonomiska tillväxt fram till 2035. Under samma tid kan arbetets produktivitet öka med 36 procent. Produktiviteten ökar och tillväxten skapas av att karaktären på arbetet som människor utför samt relationen mellan människor och maskiner förändras i och med att artificiell intelligens införs.

I Accentures kalkyler modellerades den ekonomiska tillväxten med hjälp av två scenarier. Det ena baserade sig på en förväntad ”normal” ekonomis tillväxt enligt nuvarande uppfattningar. Den andra åskådliggjorde en situation där artificiell intelligens har integrerats som en del av ekonomin.

Enligt undersökningen kunde artificiell intelligens öka den årliga tillväxten av Finlands bruttovärdeökning från 2,1 till 4,1 procent fram till år 2035. Finlands ekonomi kunde fördubblas på 17 år, medan det skulle ta 33 år utan artificiell intelligens. Dessutom placerade Finland sig på andra plats, efter USA, när det gäller potentiell ekonomisk tillväxt för artificiell intelligens.

”Finland har kommit till en vattendelare”, säger Sivonen bestämt. ”Vi kan välja mellan artificiell intelligens och en väg utan artificiell intelligens. Jag understöder helhjärtat det förstnämnda.”
Tekes har en pågående kampanj med målet att uppmuntra företag att ta tag i de möjligheter som artificiell intelligens erbjuder samt öka kunskapen inom området i Finland. Inom ramen för projektet Team Finland Augmented Intelligence – Artificiell intelligens erbjuds företag finansiering och man arrangerar månatliga, branschspecifika Reboot Finland D. Day-evenemang. På evenemangen åskådliggörs konkret utnyttjande av artificiell intelligens inom olika branscher.

Men för vilka olika ändamål kan då artificiell intelligens utnyttjas? Nedan finns några exempel på pågående projekt i Finland.

tekoälyn hyödyntäminen

1. Autonoma fartyg tar över världens hav

I år öppnar Rolls Royce ett utvecklingscenter för autonoma fartyg och artificiell intelligens i Åbo. Företagets partner är bland annat Teknologiska forskningscentralen VTT och Tammerfors tekniska universitet samt flera företag i branschen.

De första pilotversionerna av autonoma fartyg kommer att färdigställas under detta årtionde och de första autonoma fraktfartygen tros börja trafikera på internationella vatten omkring år 2025. Obemannade fraktfartyg tros bli mer ekonomiska, säkrare och utsläppssnålare än dagens fartyg.

2. Friskare prematurer

I Finland föds varje år cirka 400 små prematurer som väger mindre än 1 500 gram. Upp till en femtedel av dem får blodförgiftning efter födseln. Det är emellertid mycket svårt att prognostisera blodförgiftningen. Samtidigt är en skillnad på bara några timmar när det gäller att inleda medicineringen betydande, eftersom en bakterieinfektion kan orsaka bland annat allvarliga tarmskador på de nyfödda barnen.

I ett pilotprojekt på HNS Barnklinik hjälper IBM:s AI-program skötaren och läkaren att upptäcka en eventuell blodförgiftning i tid. Artificiell intelligens kan förutse förgiftningen upp till ett dygn före läkaren.

3. Artificiell intelligens bedömer nyanser i kundfeedback

Uppstartsföretaget Lumoa, grundat i november förra året, utnyttjar artificiell intelligens för att mäta service- och kundnöjdhet. Lumoas webbläsarbaserade verktyg bygger på ett NPS-enkätsystem (Numerical Net Promoter Score). Utöver sifferbetyg kan det även bedöma öppna svar där kunden förklarar bakgrunden till sifferbetyget.

Den artificiella intelligensen bedömer bland annat textens ton – om den är mycket negativ, ganska negativ, ganska eller mycket positiv. Lumoa kan analysera feedback på upp till 60 språk. Det strävar emellertid inte efter en grammatiskt korrekt översättning, utan samlar information om väsentliga idéer och förbättringsförslag och söker framtida trender.

4. Smart trafik

Amerikanska Nvidia har redan länge utvecklat en artificiell intelligens för att bilar ska kunna köra självständigt. Nvidias senaste tillämpning har en vidare trafikkoppling, och företaget tror att städer kan göras smarta med dess system.

AI-plattformen Metropolis är baserad på videokameror, vars material analyseras av program och enheter. Systemet kan behandla och analysera data från ett nätverk med upp till en miljard kameror.

Artificiell intelligens kan till exempel hitta tecken på trafikstockningar, och utifrån denna information kan trafiken dirigeras till nya vägar. Artificiell intelligens kan även hjälpa att hitta försvunna eller efterlysta personer i trafiken.

Nvidia är verksamt i ett tjugotal länder i världen och har ett kontor för tillämpad forskning kring artificiell intelligens i Gräsviken i Helsingfors.

5. Artificiell intelligens löser relationsproblem

Det finländska hälsoteknikföretaget Olento Lifes We Did It-mobilapp lovar korrigera relationsproblem på ett helt nytt sätt. Tjänsten är baserad på kognitiv beteendevetenskap, positiv psykologi och ett spellikt tillvägagångssätt och gör det lättare att lösa problem i parrelationen utan utomstående hjälp.

Enligt VTT:s undersökning ökade lyckligheten i parrelationer hos alla som använt appen med i genomsnitt en tredjedel på tre veckor. Artificiell intelligens hade en positiv inverkan särskilt på parens sexliv.

6. Förstadium till en medveten robot

Artificiell medvetenhet är den högsta graden av artificiell intelligens och det finns flera forskargrupper i världen med målet att uppnå detta. Den finländska forskaren inom artificiell medvetenhet, TkD Pentti O. A. Haikonen, hävdar i sin nya bok ”Tietoisuus, tekoäly ja robotit” att artificiell intelligens i sin nuvarande form inte kommer att leda till produktionen av verklig intelligens.

Enligt Haikonen måste medvetenhetens väsen utredas innan en medveten robot kan byggas. Att tänka är att förstå, och detta kräver att betydelsen av de symboler som används i tankeprocessen binds till den yttre världen. För detta behövs sinnen och en perceptionsprocess som producerar upplevelser som är självförklarande. För att förstå sin existens och för att fungera på ett betydelsefullt sätt bör AI-roboten uppfatta sin omgivning på samma sätt som människan, dvs. genom upplevelser. Och detta kräver medvetenhet.

Enligt Haikonen kan medvetenhet inte uppnås i en konventionell dator, utan det kräver en helt nu struktur, enligt en biologisk modell. Funktionen i en sådan maskin är inte baserad på mikroprocessorer, körning av program eller statistisk beräkning. För att bevisa att hans tillvägagångssätt är genomförbart har Haikonen planerat och byggt den lilla testroboten XCR-1.
Haikonens robot kan behandla betydelser relaterade till den yttre världen och till sig själv. Den iakttar sin omgivning genom syn- och hörselsinnen och känner även beröring i sina händer. Dessutom känner XCR-1 om den blir slagen. Roboten känner igen betydelsen av ett fåtal talade ord, och har även ett primitivt engelskspråkigt språk som det talar högt.

Utvecklingen av artificiell intelligens utlovar en positiv framtid med början i trafik och hälsovård, ända fram till lösning av parrelationsproblem och medvetna robotar. Samtidigt växer även nationalekonomin med fart.

Och inget slut är i sikte för utvecklingen. Enligt vissa framtidsforskare kommer datorernas ständigt ökande processorstyrka och minneskapacitet snart att överskrida människohjärnans kapacitet, vilket kommer att leda till uppkomsten av en övermänskligt artificiell intelligens.

I världen finns varnande exempel på vart utvecklingen kan leda oss. Grundaren av Tesla, SpaceX och Hyperloop, Elon Musk, har själv satsat stort på artificiell intelligens men sagt att utvecklingen av artificiell intelligens kan leda till ett tredje världskrig.


Hotbilderna gällande artificiell intelligens tvingar oss att diskutera vilken typ av samhälle vi vill bygga upp.

Även vår tids mest kända fysiker, Stephen Hawking, har varnat oss för farorna med artificiell intelligens. Forskaren i artificiell medvetenhet Pentti O. A. Haikonen målar också upp svindlande visioner om vad framtiden kan föra med sig i sin bok ”Tietoisuus, tekoäly ja robotit”.

”Vi kommer ändå till slutsatsen att samhället inte längre fungerar utan artificiell intelligens som verkar överallt. Inför vår nya gud måste vi till slut ändå ödmjukt underkasta oss det att artificiell intelligens övervakar och reglerar all vår verksamhet och vi får betala för det på flera olika sätt, inte enbart finansiellt”, skriver Haikonen.

Harri Valpola på The Curious AI anser att de vildaste domedagsprofetiorna är långsökta.

”Artificiell intelligens lovar oss alla ett bättre, mer betydelsefullt och lättare liv”, konstaterar han. ”Men vi måste givetvis se till att det inte går så att en liten elit kontrollerar artificiell intelligens och förmögenheten och samhället som det skapar.”

Sivonen på Tekes anser det vara bra att hotbilder lyfts fram. De tvingar oss att diskutera vilken typ av samhälle vi vill bygga upp.

”Artificiell intelligens skapar rädslor, precis som ny teknik alltid har gjort. Men jag tror att det redan om tio år kommer att vara något lika vardagligt som till exempel en diskmaskin är idag.

 

Fim Lounge Teri Heilala

 

Finländska placerade fårtillgång till artificiell intelligens och maskininlärning

Privatbanken och kapitalförvaltaren FIM tillsammans med kapitalförvaltaren Acatis lanserade i november Nordens första fond som till 100 procent baserar sig på artificiell intelligens.

”Att utnyttja artificiell intelligens vid placering är naturligt och förnuftigt, och jag tror att vi bara har tagit de första stegen i att dra nytta av artificiell intelligens i placeringsvärlden”, konstaterar Teri Heilala, verkställande direktör på FIM.

Men vilken nytta erbjuder artificiell intelligens för placerare i praktiken? Heilala förklarar saken närmare.

Varför utnyttjas artificiell intelligens först nu i placeringsverksamhet?

”Den kraftiga ökningen av beräkningskraften i datorer har lett till att idéer och modeller som länge funnits till äntligen kan utnyttjas.

De djupa inlärningsmodeller som används i FIM Artificiell Intelligens Placeringsfonden kräver stor processorstyrka, något som det idag finns tillgång till. Även mängden tillgänglig data har ökat explosionsartat och kan förädlas och utnyttjas bättre än tidigare.”

Varför skulle artificiell intelligens vara en bättre portföljförvaltare än människan?

”I stället för att skapa motsättningar mellan artificiell intelligens och människan, är det nyttigare att tänka på artificiell intelligens som ett verktyg.

Medan till exempel en erfaren analytiker under sin karriär går igenom några tiotals tusen årsberättelser, kan en dator gå igenom alla befintliga årsberättelser från företag i hela världen på några dagar och samtidigt bilda en placeringssynpunkt om alla analyserade företag.”

Hur skiljer sig en fond som förvaltas med artificiell intelligens från en fond som förvaltas enligt en kvantitativ modell?

”Den teknik som FIM Artificiell Intelligens använder möjliggör dynamisk inlärning för artificiell intelligens.

Mer traditionella fonder som använder kvantitativa modeller förlitar sig i regel på statiska modeller i sin placeringsverksamhet. En sådan modell upprepar verksamhetssätt som bestämts på förhand, och lär sig inte nya och nyttiga saker. Traditionella kvantitativa modeller ”glömmer” inte heller kopplingar mellan saker, även om det skulle framgå att denna koppling inte kan prognostisera det kommande tillräckligt väl.

Djupa inlärningsmetoder utvecklas och blir bättre ju mer data som matas in för analys. De kan alltså lära sig, men vid behov även glömma bort saker.”

Teri Heilala är verkställande direktör för FIM.

13.10.2017