Finland, som firar 100-årsjubileum i år, håller på att återhämta sig från den längsta recessionen någonsin under sin ekonomiska historia. Dessvärre förutspår de inhemska ekonomerna endast en anspråkslös tillväxt under de kommande decennierna. Harvard-forskare menar ändå att vi tack vare vår komplexa nationalekonomi har goda förutsättningar att komma in på en tillväxtbana som heter duga.

Nu är den då officiellt över – den nationalekonomiska recessionen som började med en internationell finanskris. Åtminstone om vi väljer att tro på den ekonomiska prognos som Finlands Bank publicerade den 13 december.

Prognosen hade en slående rubrik: ”Finland har lämnat recessionen bakom sig”. Centralbanken anser att Finlands ekonomi har kommit in på en tillväxtbana igen. År 2016 stärktes tillväxten främst på grund av att den privata konsumtionen och investeringarna ökade.

FIM Lounge - nouseeko suomi suosta 1917-1927 talouskasvu
Efter världskriget, inbördeskriget, stamkrigen och den långa depressionen längtade finländarna på 1920-talet efter att få leva ett mer sorglöst liv. Levnadsstandarden sköt i höjden och folk satsade pengar på underhållning. År 1929 såldes en grammofonskiva för första gången i en miljon exemplar. Det dröjde ända till 1960-talet innan skivförsäljningen nådde upp till likadana höjder.

Under de kommande åren fortsätter tillväxten med den inhemska efterfrågan som tillväxtmotor. Vi talar dock om en ganska lam tillväxt jämfört med tidigare högkonjunkturer; en dryg procent per år. Hur som helst ser vi fram emot en ekonomisk tillväxt.

Nyheten är historisk med tanke på att den pågående recessionen faktiskt är den längsta i sitt slag under fredstiden av Finlands historia, dvs. på minst 150 år. Denna slutsats kommer vi till om vi utgår från att recessionen är över egentligen först då ekonomin når upp till samma nivå på bruttonationalprodukten som före recessionen. Och det lär nog ska ta ett tag innan Finlands BNP når upp till samma nivå som före krisen.


Finland kom tämligen lindrigt undan i samband med 1930-talets depression.

Historiskt sett har Finland återhämtat sig rätt snabbt efter en depression eller recession. Till exempel frosten år 1867 fick BNP i fritt fall, men dess effekter på ekonomin blev ändå kortvariga.

På 1870-talet drabbades Finland av en längre recession på grund av en internationell lågkonjunktur. Den depression som började år 1876 gjorde att BNP tre år senare låg 10 procent under sin utgångsnivå. Men läget normaliserades efter bara sex år.

FIM Lounge - talouskasvu - Nouseeko Suomi suosta? 1927-1937
Början av 1930-talet präglades av depression och politisk osäkerhet i och med Lapporörelsen och Mäntsäläupproret. Det jordbruksdominerade samhället började småningom urbaniseras. Grundlinjerna för den moderna finska byggnadskonsten skapades. Mannekänger började pryda fönstren till varuhuset Stockmann, som öppnades år 1930.

Den längsta recessionen under 1900-talet var den ekonomiska krisen under första världskriget som inföll ungefär samtidigt som Finland blev självständigt. Då tog det hela nio år innan totalproduktionen kom över den toppnivå som rådde före kriget.

Finland klarade sig rätt välbehållet ur den stora internationella depressionen på 1930-talet. På fyra år hade landet nått upp till samma BNP-nivå som före depressionen.

Efter den djupa recessionen i början av 1990-talet tog det sex år för Finland att komma igen. BNP ökade på tio år till en nivå som låg en dryg femtedel högre än före recessionen.


Finland blev självständigt mitt under en djup recession.

Under de senaste 150 åren har vår nationalekonomi genomgått sex djupa recessioner, och fyra av dem har infallit under våra hundra år av självständighet. Vad berättar recessionerna om vår ekonomi? Vilka centrala orsaker har legat bakom dem? Och hur har vi klarat oss igenom dem?

Recessionerna visar åtminstone att Finland är en liten och öppen ekonomi som är beroende av export, säger Sakari Heikkinen, professor i ekonomisk historia vid Helsingfors universitet. Då Finland blev självständigt för 100 år sedan hade vår ekonomi redan hunnit integrera sig i det globala ekonomiska systemet, trots att vi fortfarande snarare var ett agrart land än ett industriland.

FIM Lounge talouskasvu 1937-1947
Högkonjunkturen under slutet av 1930-talet fick ett katastrofalt slut. Skamfreden efter vinterkriget, som bröt ut den 30 november 1939, åtföljdes av fortsättningskriget, som inledningsvis kallades för sommarkriget. Man trodde att det skulle bli så kort att männen säkert hann tillbaka hem till höstskörden 1941.

”Före första världskriget exporterade vi bland annat sågat virke och smör till Västeuropa och papper till Ryssland. Rysslands andel av vår utrikeshandel var ungefär en tredjedel”, berättar Heikkinen. ”Denna export fick ett abrupt slut i och med kriget och revolutionen. Samtidigt stoppade vårt eget medborgarkrig produktionen för flera månader.”

På 1930-talet började recessionen i Finland redan innan den drabbade Västeuropa. Den överhettade byggnadsmarknaden hade börjat avmattas redan år 1928. Jordbrukarna hade fått dåliga skördar. Exporten av sågat virke försvagades i och med att bostadsbeståndet i Väst- och Centraleuropa började återbyggas och Sovjetunionen fick igång sin egen sågvirkesproduktion. Den internationella ekonomiska recessionen drabbade den gången också Finlands export hårt.


Finansmarknaden befriades mitt under ett hisnande uppsving.

I början av 1990-talet blev det igen tydligt vilka nackdelar globaliseringen har. Finansmarknaden befriades enligt samma modell som ute i världen – mitt under det hisnande uppsvinget på 1980-talet.

Medborgarna och företagen sökte, och beviljades i stor skala, utländska krediter. Resultatet blev en konsumtionsfest, en fastighets- och börsbubbla och en bankkris, vars dimensioner saknade like i Finlands historia.

FIM Lounge talouskasvku 1947-1957
Efter krigen hade Finland två tunga bördor att bära: krigsskadestånden och bosättningen av krigsflyktingar. I juni 1950 bröt en stor brand ut på Helsingfors järnvägsstation. Det berättades att man kunde se rökmolnen så långt borta som i Åbo. Vid de olympiska spelen 1952 fick publiken smaka på Coca-Cola. Urho Kaleva Kekkonen, som valdes till president några år senare, skrev en finanspolitisk pamflett där han ställde frågan om vårt land har tålamod att bli förmöget.

Östhandeln, som hade stått för 15–20 procent av handeln, kollapsade då Sovjetunionen föll på sin egen omöjlighet. Industrins konkurrenskraft hade försvagats på grund av en politik som byggde på en stark finsk mark, och det rådde ett överutbud inom pappersindustrin i hela världen.

”1990-talets recession orsakade vi delvis själva. En annan bidragande orsak var de internationella konjunkturerna, och så hade vi dessutom otur också”, sammanfattar Sakari Heikkinen.

FIM Lounge talouskasvu 1957-1967
1960-talet var en stor brytningstid. Finland tog ett jättekliv från ett agrart till ett industriellt samhälle. Generationerna som föddes efter krigen blev vuxna och radikaliserades. Människorna började flytta i strida strömmar från landsbygden till städerna i södra Finland och Sverige. President Kekkonen befäste sin makt som ledare för Finland och garant för goda östrelationer.

Orsakerna till den senaste recessionen kan sammanfattas ungefär med samma ord. Först och främst förändrades den yttre ekonomiska miljön snabbt. Startskottet till recessionen blev en global finanskris. Samtidigt fick Nokia och IKT-klustret svårigheter att klara sig i den hårda konkurrensen. Även efterfrågan på pappersindustriella produkter minskade ute i världen, och det gick inte så hävt för den mekaniska verkstadsindustrin heller.

Rysslands ekonomiska problem tärde ytterligare på exporten. Finlands priskonkurrenskraft hade också försvagats, eftersom lönerna steg mer än i konkurrensländerna under det första decenniet av 2000-talet.


Finlands ekonomi anpassar sig enligt exportens villkor.

Hur har vi alltså klarat oss igenom tidigare recessioner och depressioner? Enligt Sakari Heikkinen har ekonomin anpassat sig efter de nya förhållandena och börjat växa igen på traditionellt sätt på exportens villkor. Och det har oftast inneburit att valutan devalveras.

”Finland återhämtade sig till exempel globalt sett relativt lätt efter 1930-talets depression, och en orsak till detta var devalveringen”, konstaterar Sakari Heikkinen.

FIM Lounge talouskasvu 1967-1977
ESK, Hurriganes och Lasse Virén skapade en upprymd känsla hos folket. Finland fortsatte sin västerländska linje genom att ingå ett frihandelsavtal med EEG. Matti Suuronens byggnader av armerad plast väckte också internationellt intresse kring decennieskiftet. Så uppstod oljekrisen, och ungdomarna började intressera sig för miljöfrågor. Hypermarketarnas era började.

”Finland hörde till de första som frigjorde sig från guldmyntfoten, och valutan devalverades i förhållande till både vårt centrala exportland Storbritannien och vårt centrala konkurrentland Sverige. Devalveringen fick bland annat cellulosa- och pappersindustrin att ta fart på allvar. Kostnaderna skars ned också genom att produktionen rationaliserades och lönerna sänktes.”

Devalveringen spelade också en roll i hur vi återhämtade oss efter 1990-talets recession. I slutet av decenniet ville Finlands Bank bedriva en så kallad stark, eller stabil, markpolitik. I stället för en yttre devalvering försökte man förbättra den förlorade konkurrenskraften genom en inre devalvering, dvs. genom att sänka företagens arbetskraftskostnader med hjälp av det så kallade Sorsa-paketet hösten 1991.

FIM Lounge talouskasvu 1977-1987
Kekkonen steg åt sidan år 1982 och ersattes av Mauno Koivisto. Ute i världen regerade Ronald Reagan och Margaret Thatcher. Det kalla kriget hade tagit vid, och på gatorna demonstrerade medborgarna mot kärnvapen. Ungdomarna sprang efter Junnu Vainio, eftersom han hade träffat Dingo på tv. Den gröna rörelsen blev allt populärare efter kärnkraftverksolyckan i Tjernobyl år 1986. Startskottet för citykulturen gick år 1982, då Helsingfors Metro invigdes.

Till sist gick det inte längre att försvara markens alltför höga värde genom stödköp och räntepolitik. Följaktligen blev man tvungen att först devalvera marken och sedan låta den flyta fritt år 1992. Devalveringen främjade exporten och den ekonomiska återhämtningen. Samtidigt fick de företag och privatpersoner som tagit valutalån svälja bitter kalk då markens värde började sjunka.


Under åren 1946–1974 växte ekonomin med i genomsnitt 5 procent per år.

Analyserar man de kapitalistiska marknadsekonomiernas historia får man ibland en känsla av att de gått ut på att rida ut den ena krisen efter den andra, och Finlands ekonomi verkar inte utgöra något undantag. I ett långtidsperspektiv kan man emellertid också se en otrolig framgångssaga i Finlands ekonomiska historia.

”Under åren 1860–2015 ökade Finlands BNP per capita med i genomsnitt 2,1 procent per år”, konstaterar Sakari Heikkinen. ”Visst hittar man motsvarande framgångssagor i historien, men inte särskilt många.”

FIM Lounge talouskasvu - nouseeko suomi suosta 1987-1997
Uppsvinget fick ett abrupt slut. Sovjetunionen kollapsade, och på sidan om även Finland. Under det värsta depressionsåret 1994 uppgick arbetslösheten till 17 procent. Samma år valdes en SDP-kandidat utanför partipolitiken till president, Martti Ahtisaari, i det första direkta folkvalet någonsin i Finlands historia. Följande år anslöt sig Finland till Europeiska Unionen och vann VM-guld i ishockey.

Exceptionellt snabbt växte nationalekonomin under åren 1946–1974, då tillväxten uppgick till i genomsnitt 4,9 procent per år.

Samtidigt har vår nationalekonomi blivit allt mer komplex. Finland har utvecklats från ett fattigt jordbruksdominerat utvecklingsland till ett postmodernt informations- och servicesamhälle. Ännu för hundra år sedan tillverkade och exporterade vi främst produkter av trä, såsom sågat virke, medan vår produktionspalett i dag omfattar bland annat pappersmaskiner, fartyg, olika maskiner och anordningar samt petrokemiska produkter och läkemedel. Forskarna vid Harvard University Center for International Development rankar Finlands nationalekonomi bland de tio mångsidigaste ekonomierna i världen när det gäller produktivitet.


Långsiktig tillväxtprognos: en procent per år.

Hur ter sig då framtiden för Finlands mö, som nu firar 100 år? Med tanke på vår historia av ekonomisk tillväxt ser man dessvärre inte så mycket att hurra för.

Visserligen förutspår Finlands Bank att ekonomin kommer att växa under de närmaste åren. Vi talar dock om en tillväxt på bara en procent, vilket inte är särskilt mycket med tanke på att vi i Finland tidigare har haft perioder då vi betraktat en ekonomisk tillväxt på tre procent som ett tecken på recession.

FIM Lounge - Nouseeko Suomi suosta - talouskasvu 2097-2007
Millennieskiftet dominerades av millenium-rädslor och en dotcom-yra. Taxichaufförerna bidrog till att skapa den ena hypen efter den andra: Sonera, Jippii, Stonesoft … Bubblan sprack, men vi klarade oss igenom den utan desto större skador. Nokia blev ett av de mest värdefulla varumärkena i världen. Företagets omsättning år 2007 var 51 miljarder euro, dvs. större än Finlands statsbudget. Finlands första kvinnliga president, Tarja Halonen, tillträdde sin post i mars 2000.

Vidare förutspår ett antal institut som sammanställer ekonomiska prognoser – Näringslivets forskningsinstitut, Löntagarnas forskningsinstitut, Pellervo ekonomiska forskningsinstitut, Finlands Bank, Statens ekonomiska forskningscentral och Finansministeriet – att Finlands ekonomiska tillväxt kommer att vara mycket anspråkslös under de följande tjugo åren.

Forskningsinstituten publicerade sommaren 2015 sina respektive långsiktiga prognoser, utifrån vilka man räknade ut ett medeltal för den kommande tillväxten. Enligt medeltalsprognosen kommer BNP per capita att öka med 1,0 procent per år under 2016–2025 och med 1,2 procent per år under 2026–2035. Den långsiktiga tillväxten har varit så här långsam senast i slutet av 1800-talet.


Det finns inte någon eftersläpningsfördel längre.

”Den långsamma tillväxten på lång sikt beror egentligen på två faktorer”, berättar professor Sakari Heikkinen. ”Den ekonomiska tillväxten kan analyseras genom å ena sidan arbetskraftstillväxten och å andra sidan produktivitetsökningen.”

Med avseende på den första faktorn ser Finlands framtid ganska svag ut. Befolkningen blir äldre, de yngre åldersklasserna är mindre än de åldersklasser som lämnar arbetsmarknaden, och migrationen är inte en tillräcklig lösning på detta problem.

FIM Lounge - Nouseeko Suomi suosta - talouskasvu 2007-2017
En internationell finanskris blev startskottet till den längsta recessionen någonsin i Finlands ekonomiska historia. Samlingspartikandidaten Sauli Niinistö valdes till republiken Finlands tolfte president. Han tillträdde sin tjänst i mars 2012. År 2015 strömmade en historiskt stor våg av asylsökande in i Finland, vilket gav upphov till politiska reaktioner och till och med våldsdåd. Konkurrenskraftsavtalet och vårdreformen väckte diskussioner bland folket och kommentatorerna år efter år.

Samtidigt har arbetsproduktiviteten slutat öka i Finland, liksom även i många andra utvecklade västländska nationalekonomier. Heikkinen menar att det inte finns något enkelt sätt att få fart på arbetsproduktiviteten.

”På 1900-talet kunde Finland växa snabbt, då arbetskraften övergick från jord- och skogsbruk till industrin, dvs. från branscher med litet mervärde till branscher med större mervärde”, konstaterar han.

”Någon sådan typ av eftersläpningsfördel existerar inte längre. Däremot står vi inför ett strukturellt problem som är typiskt för en utvecklad välfärdsstat: vad ska man göra med den relativt stora offentliga sektorn, där det bevisligen är svårt att öka produktiviteten?”


Finns det outnyttjad tillväxtpotential i Finland?

Samtidigt anser forskarna vid det ovan nämnda forskningscentret Center for International Development att Finland mycket väl kan ha lukrativa år och decennier av tillväxt framför sig. Forskarna motiverar sin bedömning med teorin att en nationalekonomis tillväxtpotential är bunden till komplexiteten hos dess produktionskapacitet.

FIM Lounge - talouskasvu, ouseko suomi suosta 2017

Enligt dem kan Finland med tanke på sin komplexa ekonomi ha möjligheter att uppnå en årlig tillväxt på t.o.m. tre procent. Sakari Heikkinen menar att en uppskattad tillväxtpotential på tre procent låter stor – men inte helt omöjlig.

”Å andra sidan kan vi se många orsaker att vara optimistiska om vi blickar bakåt, eftersom tre procent motsvarar ungefär genomsnittstillväxten under åren 1980–2007”, konstaterar Heikkinen.

”Om vi tänker oss att det finns outnyttjad tillväxtpotential i Finland kan tillväxten ske förvånansvärt snabbt när vi väl har kommit tillbaka in på tillväxtbanan. För tillfället verkar det dock inte särskilt sannolikt.”FIM Lounge cutline Timo Hirvonen

Nya frön till tillväxt

Finlands långsiktiga tillväxtutsikter är svaga, och risken är att ekonomin blir utmärglad. Det menar Timo Hirvonen, huvudstrateg vi FIM. Han ser dock helt nya frön till tillväxt framför allt bland de finländska företagen.

1. Befolkningen blir äldre, produktiviteten ökar inte

”Mekaniskt sett är de långsiktiga tillväxtutsikterna för Finlands nationalekonomi svaga. Tillväxt bygger å ena sidan på arbete och å andra sidan på produktivitetsökning. Hos oss ökar inte arbetskraften, eftersom befolkningen åldras. Då återstår att öka arbetets produktivitet för att skapa tillväxt. Vår ekonomi är dock redan ganska mogen, och det gör det svårare än tidigare att hitta på olika sätt att öka produktiviteten.”

2. Risken är att ekonomin utmärglas

”Om den långsamma tillväxten pågår länge leder det till en utmärglad nationalekonomi. Sysselsättningen ökar inte, lönerna stagnerar, staten blir ännu mer skuldsatt. En tid av långsam tillväxt behöver ändå inte bli någon fullständig katastrof – se till exempel på Japan. Det krävs dock någon form av ekonomisk tillväxt att upprätthålla den nordiska välfärdsstaten.

3. Nya möjligheter i sikte

”Vår ekonomiska historia visar att finländarna har en förmåga att resa sig ur svåra underlägen. Under den senaste tiden har de finländska företagen börjat visa glädjande tecken på förnyelse och innovation. Det syns bland annat i startup-världen – Slush är ett bra exempel på detta. Digitaliseringen skapar massor av nya möjligheter. Vem vet, kanske den ger upphov till en typ av tillväxt som ingen ännu ens förstår sig på.”

Timo Hirvonen är chefsekonom vid  FIM.

Också tidigare artiklar som publicerats i FIM Lounge berättar om Finlands möjligheter i framtiden:
Robotarna kommer
Finland återvänder till skogen
Finland växer med stöd av invandring

13.01.2017