Konsumentprisernas ökningstakt, det vill säga inflationen, har i år varit snabbare än tidigare i många industriländer. Även i Finland har inflationen accelererat under detta år, även om ökningen har varit måttlig.

För bara några år sedan förelåg en reell risk för deflation i flera länder. Detta lyckades man åtgärda genom centralbankernas penningpolitiska stimulansåtgärder och ekonomiska stimulansåtgärder i Kina. Samtidigt ökade råoljepriset, vilket vände inflationen så att den igen hamnade på plussidan.

Ett ökande råoljepris har snabbat upp inflationen i år. Den kraftiga tillväxten i världsekonomin har ökat efterfrågan på råolja i många länder. Under samma tid har det på en del håll förekommit flaskhalsar i produktionen.

USA har infört sanktioner mot Iran, som träder i kraft i början av november och kommer att minska utbudet på olja. Sanktionerna hindrar olja från Iran från att komma ut på marknaden, och de övriga oljeproducerande länderna har svårt att kompensera för bortfallet. Enligt marknadernas terminspriser kommer oljepriset har hålla sig över 70 dollar per fat under de närmaste åren. Råoljepriset är för närvarande 86 dollar per fat.

Till skillnad från råoljepriset har priserna på många andra råvaror sjunkit under de senaste månaderna. Förklaringarna till nedgången är de utjämnade industrikonjunkturerna och oron för handelskrig.


Inom euroområdet ökar den underliggande inflationen i långsam takt.

Inflationen i euroområdet har under den senaste tiden ökat till en nivå som överensstämmer med Europeiska centralbankens mål, det vill säga två procent. I september var inflationen 2,1 procent. De ökande energipriserna utgör den viktigaste orsaken till den accelererande inflationen. Även de ökade priserna på livsmedel och tjänster har ökat inflationen. Även om prisökningstakten har uppnått centralbankens mål är ökningen av inflationen i stort ännu relativt liten.

Den så kallade underliggande inflationen är omkring en procent. Vid beräkningen av den underliggande inflationen beaktas inte utvecklingen av livsmedels- och energipriserna på grund av de stora fluktuationerna i dessa priser. Vi förväntar oss att den underliggande inflationen kommer att öka under nästa år. När den underliggande inflationen är över 1,5 procent blir det möjligt för ECB att höja styrräntan.

Enligt ECB:s färska ekonomiska prognos från september kommer inflationen att vara 1,7 procent år 2018 och 1,7 procent år 2019. Motsvarande prognoser för den underliggande inflationen är 1,1 procent och 1,5 procent. Enligt S-Bankens ekonomiska prognos från augusti kommer inflationen i euroområdet att vara 1,8 procent i år och 1,7 procent nästa år.

Den underliggande inflationen börjar snabbas upp då effekterna av det stigande råoljepriset sprider sig i ekonomin i stort. Det höjda råoljepriset höjer också priserna på komponenter och mellanprodukter som innehåller olja.

Företag som har prissättningskraft kan kompensera för ökade råvarukostnader genom att höja priserna på slutprodukterna. Prissättningskraft innebär att ett företag har möjlighet att höja priset på en vara utan att efterfrågan minskar. När många företag gör på samma sätt höjs den allmänna prisnivån och inflationen ökar.

Den positiva ekonomiska utvecklingen och sysselsättningsutvecklingen syns även som höjda lönekrav från löntagarnas sida. Exempelvis i Tyskland har lönerna inom industrin ökat med flera procent under den senaste tiden. I hela euroområdet ökade lönekostnaderna med 2,2 procent under det andra kvartalet av år 2018.

I delar av euroområdet är det svårt att hitta rätt sorts arbetskraft, och produktionsanläggningarna går nästan för full maskin. Dessa flaskhalsar ökar företagens kostnader, och företagen försöker kompensera för denna ökning genom att höja priserna på slutprodukterna.


I Finland har inflationen accelererat något.

Även i Finland har inflationen accelererat under detta år. Ökningen har dock varit måttlig. Skattehöjningar samt höjda priser på livsmedel och energi har upprätthållit inflationen. Under januari till augusti ökade priserna i en takt på i genomsnitt 1,0 procent.

Under årets senare del var det i stort sett samma faktorer som bidrog till inflationen som i början av året. De höjda lönerna snabbar upp serviceinflationen i någon mån, och de höjda råoljepriserna håller energiinflationen på plussidan. Det torra vädret skapar ett tryck på höjda livsmedelspriser.

I slutet av vår prognosperiod kommer stigande räntor att stegvis snabba upp inflationen. Inflationen ökar till 1,2 procent år 2018 och till omkring 1,6 procent år 2019.

Centralbankerna strävar efter att hindra ekonomin från att överhettas och hålla inflationen i styr genom att höja räntorna.

Centralbankernas mål är prisstabilitet. Prisstabilitet avser en situation, där man inte behöver beakta ändringar i prisnivån när man fattar konsumtions- och investeringsbeslut. När prisstabilitet råder är inflationen måttlig och förutsägbar.

I USA är inflationen så snabb att landets centralbank Fed har höjt styrräntan under de senaste åren. Fed höjde styrräntan i september, och nästa höjning kommer i december.

Enligt Feds egna prognoser kommer styrräntan att höjas tre gånger nästa år. I slutet av 2019 skulle styrräntan då vara 3,25 procent. Denna räntenivå skulle överskrida de gränser för räntenivån över en längre tid som centralbanken ställt upp.

Det goda konjunkturläget inom den amerikanska ekonomin, den ökande sysselsättningen och den ökande inflationen skapar lämpliga förutsättningar för centralbanken att öka räntetrycket. Även de importtariffer som införts av president Trump höjer konsumentpriserna i någon mån.


Fed har höjt styrräntan, medan ECB ännu avvaktar.

Vid sitt räntemöte i juni uppgav ECB att inköpsprogrammet för värdepapper efter september 2018 fortsätter med 15 miljarder i månaden från oktober till december. Programmet avslutas inom år 2018.

Återinvesteringar i värdepappersägande som förfaller görs dock tills vidare efter december 2018. Inköpen uppgår till 10–15 miljarder euro per månad. På det stora hela minskar ECB långsamt sina penningpolitiska stimulansåtgärder. ECB har uppgett att centralbanksräntorna kommer att hållas på nuvarande nivå fram till slutet av sommaren 2019.

Vi förväntar oss att ECB kommer att höja centralbanksräntorna hösten 2019. Euriborräntorna, som i allmänhet är knutna till bostadslån, stiger dock i långsam takt. Hushåll som har bostadslån bör också förbereda sig på räntehöjningar exempelvis genom att månadsspara.

Timo Hirvonen är chefsekonom vid FIM.

25.10.2018