Befolkningen, arbetskraften och ekonomin i Finland växer med stöd av invandrarna, ett gratis mänskligt kapital. Ju fortare de kommer med i arbetslivet, desto bättre går det för oss alla.

Asylsökande kostar nästan en miljard för staten nästa år. (A-Studio, 27.11.2015)

Erfaren ämbetsman: Kostnaderna för immigrationen kan bli tiofaldiga, men det lönar sig att betala priset. (Yle Uutiset, 1.2.2016)

Forskare: 10 000 invandrare ger ett utbildningskapital på 60 miljoner. (Turun Sanomat, 24.9.2015)

Sverige har redan dragit nytta av invandringen för över 90 miljarder. (Savon Sanomat, 19.9.2015)

Dessa är exempel på nyhetsrubriker under cirka ett halvt år. Särskilt i höstas tog strömmen av asylsökande som kom till Finland upp debatten på en tidigare osedd nivå. Innebär invandring en belastning för Finlands nationalekonomi eller kunde man kanske få någon nytta av den?

Innan vi börjar behandla själva frågan är det klokt att betrakta invandringsstatistiken. Hur många människor flyttar egentligen till Finland från andra länder?

naturlig befolkningsokning

Enligt Statistikcentralens statistik växer numera befolkningen i Finland tack vare invandring. Den naturliga befolkningsökningen, dvs. skillnaden mellan levande födda och döda, uppgick under förra året till endast några tusen personer.

Befolkningen i Finland ökade emellertid med 14 860 personer till 5 486 616 personer. Den största orsaken till befolkningstillväxten var flyttningsöverskott från utlandet.

invandring utvandring

I fjol beviljade Migrationsverket ett första uppehållstillstånd åt 20 709 personer i Finland. Siffran omfattar inte sådana sökande som är familjemedlemmar till finska medborgare, och inte heller EU-medborgare eller deras familjemedlemmar. Den största delen av tillstånden beviljades i likhet med tidigare år antingen på grund av familjeband, studier eller arbete. De flesta uppehållstillstånden beviljades till ryssar, kineser och indier.

sve_uppehallstillstand

I fjol fick 1 628 personer uppehållstillstånd på grund av internationellt skydd. Denna siffra torde bli avsevärt högre i år, då man beaktar ökningen av antalet asylsökande. I fjol kom det fler asylsökande till Finland än någonsin tidigare.

Vid slutet av året hade det anlänt 32 476 asylsökande. Myndigheterna uppskattar att kanske en cirka tredjedel av dessa, dvs. 10 000 personer, får uppehållstillstånd.

asylsokande

Invandrarnas andel av befolkningen ökar, och ett rekordantal asylsökande har anlänt till landet. Mot denna bakgrund är det inte så konstigt att såväl medborgare, politiker som forskare har börjat fundera över invandrarnas roll för nationalekonomin. Utgör invandrarna en ekonomisk belastning? Eller kan de utgöra en resurs?

Å ena sidan kan man bedöma till exempel vilka kostnader asylsökande och personer som fått ett positivt beslut orsakar för statsekonomin på kort sikt. I höstas uppskattade A-studio utifrån uppgifter från olika ministerier att i år uppgår dessa kostnader till 800 miljoner euro.

Å andra sidan kan man fundera över invandringens långvariga effekter. I detta sammanhang hänvisas det ofta till den svenska tankesmedjan Reforminstitutets utredning, enligt vilken invandringens kostnader är huvudsakligen kortvariga. Däremot bidrar invandringen på lång sikt till en bättre nationalekonomi. Den förbättrar konkurrenskraften, ökar utlandshandeln, stärker företagandet samt ökar flexibiliteten på arbetsmarknaden. Arena Idé har räknat att sedan 1950 har invandringen gett Sverige 900 miljarder kronor samt ökat nationalprodukten med 22 procent.


”Sedan 1950 har invandringen gett Sverige 900 miljarder kronor samt ökat nationalprodukten med 22 procent.”

En räknar med att invandringen orsakar kostnader, en annan bedömer att den ger vinst. När man jämför dessa förhållningssätt märker man att problemet med bedömning av invandringens ekonomiska effekter ligger i vilka effekter och hur lång tidsperiod som observeras. Ska man till exempel betrakta statsekonomin eller nationalekonomin som helhet? Och om man talar om nationalekonomin som helhet, talar man då om bruttonationalprodukten, konkurrenskraften, sysselsättningen eller vad? Och vilket är det rätta tidsspannet då effekterna borde bli synliga? Ett år, tio år, en generation eller ett halvsekel?

Forskare och experter är rätt eniga om att allra mest beror invandringens ekonomiska effekter på invandrarnas sysselsättningsgrad. Till exempel konstaterar Sari Pekkala-Kerr som arbetar som äldre forskare vid Wellesley College att invandrarnas sysselsättning och utvecklingen av deras inkomstnivå i och med att de vistas en längre tid i landet ger oftast den bästa bilden av hur invandrarna har anpassat sig till arbetsmarknaden och deltar i att betala skatt.

”Dessutom kan invandringens ekonomiska effekter bedöma med tanke på hur invandrarna påverkar medborgarnas sysselsättning och inkomster i destinationslandet”, berättar Pekkala-Kerr.

”Undersökningar som gäller temat observerar ofta att lågt utbildade invandrare tränger endast undan infödda som har den allra lägsta utbildningen. Högt utbildade invandrare orsakar inte vanligen negativa effekter för någon medborgargrupp.”

stetoskooppi

Det tredje sättet att mäta invandringens ekonomiska effekter är att betrakta invandrarnas effekter på balansen mellan skatter och offentliga utgifter. Enligt Pekkala-Kerri är det rätt svårt att göra sådana kalkyler, och de grundar sig på många uppgifter och antaganden om hur unga och utbildade invandrarna är, hur länge de stannar i landet samt hur snabbt och permanent de får arbete.
”Själv skulle jag välja sysselsättningsgraden som mätare, eftersom de andra mätarna ändå i stor omfattning är beroende av sysselsättningen och inkomstutvecklingen”, konstaterar hon.

Juuso Vanhala, rådgivare vid avdelningen för penningpolitik i Finlands Bank, är inne på samma linje som Pekkala-Kerri. Han konstaterar att det är meningsfullt att betrakta invandringens effekter på den offentliga ekonomin och nationalekonomin endast över invandrarnas hela levnadslopp, och i detta förhållande beskriver sysselsättningsgraden väl helhetssituationen.

stiftinpoistaja

”Invandraren orsakar den offentliga ekonomin direkta kostnader under de första åren i landet, till exempel som integrationskostnader.

”Med tanke på den offentliga ekonomins helhetseffekter är det emellertid viktigare om invandraren får arbete, stannar permanent i Finland och hur bra hans eller hennes barn klarar sig – och det sista påverkas av föräldrarnas sysselsättning. Den största delen av invandrarna är i arbetsför ålder, så invandringen är förknippad med ett stort nationalekonomiskt potential. Om invandrarna klarar sig på arbetsmarknaden lika bra som infödda finländare i samma ålder, är effekten på den offentliga ekonomin klart positiv.”


”Invandrarnas sysselsättningsgrad vittnar om helhetssituationen.”

Hur ser då invandringen ut med tanke på sysselsättningsgraden? Hur väl blir invandrarna sysselsatta?

Åtminstone har en allt större del av finländarna i arbetsför ålder (18–64 år) invandrarbakgrund. Enligt Statistikcentralens sysselsättningsstatistik minskade antalet infödda personer, dvs. personer som talar inhemska språk, i arbetsför ålder med 80 000 personer under 1987–2014. Samtidigt ökade antalet personer i arbetsför ålder med ett främmande språk som modersmål, dvs. med invandrarbakgrund, med 221 000 personer. Antalet personer i arbetsför ålder minskar i Finland med drygt 10 000 personer per år under de följande två årtionden, om inte antalet invandrare ökar.

Utvecklingen av antalet personer i arbetsför ålder

Antalet personer i arbetsför ålder med invandrarbakgrund ökade under 2000–2014 med 85 000 personer. Samtidigt minskade antalet sysselsatta som är infödda i Finland, dvs. personer som talar inhemska språk, med 33 000 personer. Antalet arbetsföra som är infödda ökade med 17 000 personer, och antalet arbetslösa med främmande språk som modersmål med 28 000 personer.

Invandrarnas arbetslöshet har sjunkit under 2000–2014. Nedgången var särskilt skarp ända fram till finanskrisen 2008, varefter arbetslösheten har börjat stiga.

Invandrarnas arbetslöshetsgrad är lite mer än dubbelt så stor jämfört med finska medborgare.


”En räknar kostnader, en annan bedömer vinsten.”

Under 2014 var invandrarnas arbetslöshetsgrad 27 procent, då den ännu under 2000 var 32 procent. Finska medborgares arbetslöshetsgrad uppgick till 13 procent under 2014.

I fråga om invandrare var arbetslöshetsgraden allra högst bland medborgare i afrikanska stater, 42 procent. Arbetslöshetsgraden var lägst bland medborgare i europeiska stater, 23 procent.

Sari Pekkala-Kerr konstaterar också att betraktat på längre sikt har invandringen till Finland varit rätt så ”tudelad”. Å ena sidan har det anlänt välutbildade personer som har lätt för att få arbete till exempel från EU-länder, Estland och Ryssland. Samtidigt har det emellertid anlänt invandrare som inte har haft lika lätt för att få arbete.

andelenin vandrar bakgrund

”I synnerhet de kvinnor som anländer från konfliktområden – troligtvis som asylsökande – stannar ofta utanför arbetskraften antingen under en längre tid eller till och med permanent”, säger hon.

”Och tyvärr är det ofta så att utbildade invandrare som anlänt på grund av arbete sällan stannar permanent i Finland.”

Sysselsättningsgraden bland personer med invandrarbakgrund blir bättre i och med att de lever en längre tid i landet. Sysselsättningsgraden bland invandrare som bott ett år i landet är enligt Statistikcentralens sysselsättningsstatistik 41 procent, men sysselsättningsgraden bland dem som bott sex år i landet är tio procentenheter bättre.


”Arbetslösheten bland invandrare sjönk kraftigt under 2000–2013.”

Hur stor betydelse har invandring och sysselsättningen av invandrare för nationalekonomin? Kaarina Reini, forskare vid Institutet för hälsa och välfärd har betraktat frågan genom att simulera vad som skulle hända om invandrarnas arbetsinsats skulle tas bort helt och hållet.

Reini konstaterar i en undersökning som gavs ut 2012, Maahanmuuton taloudelliset vaikutukset (Invandringens ekonomiska effekter) att invandrarnas arbetsinsats kan anses vara betydelsefull med tanke på ekonomin, om det inte går att hitta ersättare för invandrarna bland arbetslösa infödda finländare eller infödda finländare som står utanför arbetskraften. Användningen av denna hypotes i simuleringar kan motiveras med att i undersökningar har det knappt kommit fram någon utslagenhetseffekt för infödda finländare i fråga om arbetsmarknaden.

kauha

I simuleringen observerades att utan invandrarnas arbetsinsats skulle Finlands bruttonationalprodukt (BNP) på lång sikt sjunka med 1,7–1,9 procent, dvs. 2,9–3,4 miljarder euro, beroende på hur hög man beräknar att invandrarnas lönenivå är. Sysselsättningen i landet skulle sjunka med cirka två procent och investeringarna med 1,6–1,8 procent. Den offentliga och privata konsumtionen skulle sjunka med 1,5–1,8 procent.

Effekterna skulle även nå utlandshandeln. Såväl import som export skulle minska med över en procent, men exporten skulle sjunka med är importen. Importens konkurrenskraft skulle öka i förhållande till den inhemska produktionen. Minskningen av den tillgängliga arbetsinsatsen skulle intensifiera konkurrensen om arbetskraft, vilket skulle återspegla sig på reallöner som en ökning av 0,6–0,7 procent. Ett liknande höjningstryck skulle riktas på konsumentpriserna.


”Utan invandrarnas insats skulle BNP sjunka med 1,7–1,9 procent.”

Invandringen och sysselsättningen av invandrare har betydande nationalekonomiska effekter. Invandrarna är huvudsakligen personer i den bästa arbetsåldern, mellan 20–34 år. De ger landet helt gratis mänskligt kapital utan att man har behövt investera något i deras barndoms- och ungdomsår. Invandrarna har emellertid svårare att få arbete än infödda finländare. Hur kan man förbättra sysselsättningen av denna befolkningsgrupp.

”Troligen vill alla länder locka till sig allt fler högt utbildade invandrare som invandrar på grund av arbete, så det pågår en hård konkurrens om dem ute i världen. Eftersom de har andra alternativ, borde man göra invandringen av sådana invandrare till så lätt och snabbt som möjligt”, säger Sari Pekkala-Kerr.

”Likaså skulle det löna sig att locka utländska medborgare som tagit examen vid finländska universitet att stanna på den finska arbetsmarknaden. I fråga om dessa grupper är de genomsnittliga ekonomiska effekterna helt säkert positiva. Det lönar sig också att fundera över hur man kunde höja graden av permanent arbetsrelaterad invandring.”

pihdit

Enligt Pekkala-Kerri är det inte längre lika klart, vilka kriterier man borde följa i politiken i fråga om övriga grupper. Oberoende av invandringspolitiken vore emellertid det viktigaste att följa en rationell integrationspolitik och lära sig av de länder där sysselsättningen av invandrare är bättre än i Finland.

Juuso Vanhala från Finlands Bank konstaterar att den svagare sysselsättningen av invandrare beror delvis på sämre utgångspunkter jämfört med infödda finländare, till exempel i fråga om utbildning, språkkunskaper, arbetserfarenhet, nätverk och hälsa. Enligt honom kan man delvis genom integrationsåtgärder försöka jämna ut invandrarnas svagare situation på arbetsmarknaden.

Vanhala påpekar att den svagare sysselsättningen av invandrare beror även på vår stela arbetsmarknad. I Finland finns det få lågproduktiva arbetsplatser och en rätt hög minimilönenivå. Höga ingångslöner är skadliga för sysselsättningen av invandrare och en hög minimilön lämnar många lågutbildade invandrare utanför arbetsmarknaden.

sakset

”I vissa länder förs det diskussioner om tillfälliga och begränsade avvikelser från minimilönen i syfte att underlätta sysselsättningen av invandrare”, konstaterar Vanhala.

”Alternativt eller utöver detta kunde man tänka sig till exempel lönestöd för arbetsgivare inom den privata sektorn. Till exempel i Danmark och Tyskland har man observerat att detta har positiva effekter för sysselsättningen.”

Enligt Vanhala kan arbetsgivaren förknippa invandrarna med en större osäkerhet jämfört med infödda finländare. Ur arbetsgivarens perspektiv kan det utgöra en stor risk att anställa en invandrare, vars språkkunskaper, kompetens och examensbetyg man inte kan vara helt säker på.

”Uppsägningsskydd och prövotid kan påverka tröskeln att göra en osäker rekrytering. Om minimilönen är mycket hög, kan tröskeln för att anställa en invandrare vara för hög”, konstaterar han.

Överhuvudtaget borde man enligt Juuso Vanhala på arbetsmarknaden jämställa invandrarna med andra grupper med hög arbetslöshetsgrad, såsom långtidsarbetslösa och ungdomar. Åtgärder som hjälper ungdoms- och långtidsarbetslösa kan även hjälpa invandrare.

Vesa Engdahl

Invandring är en stor möjlighet

Fördelarna med invandringen kan vara flerfaldiga i förhållande till kostnaderna den orsakar, uppskattar Vesa Engdahl, huvudstrateg vid FIM och S-Bank-koncernen. Nu behövs en allt aktivare invandringspolitik.

1. Välfärdsstaten behöver invandrare

Vårt välfärdssamhället grundar sig på tanken om en ständig ekonomisk tillväxt. Den ekonomiska tillväxten beror på två faktorer, ökningen av produktivitet och arbetsinsatsen. I Finland blir befolkningen äldre och befolkningen i arbetsför ålder minskar utan invandring. När arbetskraften minskar, försvagas vår förmåga att öka nationalekonomin. Vi behöver antingen en större deltagandegrad av arbetskraften, en högre nativitet eller invandrare för att den delen av befolkningen som arbetar inte ska minska och vår ekonomiska tillväxtpotential inte ska sjunka.

2. Sysselsättningen av invandrare är en nyckelfråga

På kort sikt kan invandringen orsaka betydande kostnader, men med tiden kan fördelarna för statsekonomin och hela nationalekonomin överstiga dessa kostnader flerfaldigt. Det väsentliga är om vi lyckas med att anpassa invandrarna i samhället och på arbetsmarknaden. När invandrarna får arbete skapar de välfärd och ekonomisk tillväxt samt stöder vår offentliga ekonomi.

3. Vi behöver en aktiv invandringspolitik

För närvarande använder vi mycket tid och resurser för att lösa flyktingsituationen. I fortsättningen borde vi satsa allt mer på en aktiv invandringspolitik, för att vi ska få utbildad och kompetent arbetskraft i bästa arbetsåldern till Finland. Forskning visar att utbildad arbetskraft inte stöter ut infödda finländare på arbetsmarknaden. Arbetskraft som kommer utifrån är en stor möjlighet med tanke på ekonomin.

Vesa Engdahl är huvudstrateg för FIM och S-Bank-koncernen.

19.04.2016