Det går undan för företagen och de vågar äntligen investera i framtidens tillväxt. Det börjar vara hög tid för investeringar, eftersom produktionspotentialen försämrades kraftigt under recessionen.

Hengan International är en jätte inom den kinesiska mjukpappersbranschen och Finnpulp Oy:s nya ägare. Bolaget tänker investera 1,4 miljarder euro i bygget av världens största fabrik som producerar cellulosa av barrträd. Fabriken ska ligga i Sorsasalo i Kuopio. Enligt tidningen Savon Sanomat kommer bioproduktsfabriken, som ska bli färdig 2021, att ha cirka en procents effekt på Finlands exportinkomst.

Stora Enso planerar däremot att omvandla sin pappersfabrik i Uleåborg till en fabrik som producerar förpackningskartong. Den potentiella investeringen skulle uppgå till cirka 700 miljoner euro under åren 2019–2021, uppger tidningen Arvopaperi.

I Åbo planerar Meyer Turku att betydligt öka sina investeringar i Åbo varv, rapporterar Turun Sanomat. Hittills har bolaget uppgett att det kommer att investera upp till 200 miljoner euro i varvet. Enligt vd Jan Meyer är detta inte nog, utan varvet kommer att starta ett nytt investeringsprogram.

I högkonjunkturen har företagen äntligen börjat investera igen. Det byggs nytt överallt, eller åtminstone repareras det gamla.


Investeringarna ökade i fjol med 6,3 procent.

Statistiken visar att investeringarna har ökat betydligt i Finland under de senaste åren.

Finlands Bank rapporterade i juni att investeringarna inom hela samhällsekonomin ökat med 6,3 procent och privata investeringar med 8,4 procent. Enligt en prognos från Finlands Bank kommer investeringarna att fortsätta växa åtminstone fram till år 2020. Den snabbaste tillväxten under prognosperioden 2018–2020 sker i år, då den når 4,2 procent.

“Investeringarna kommer att fortsätta öka mycket kraftigt trots att tillväxten blir lite långsammare mot slutet av året”, säger Juha Kilponen, chef för prognosbyrån vid avdelningen för penningpolitik och forskning vid Finlands bank.

“Tillväxten blir också långsammare delvis för att några stora investeringsprojekt slutfördes i fjol. Ett exempel är bygget av cellulosafabriken i Äänekoski.”

Just nu ökar investeringarna fortare än bruttonationalprodukten. Samtidigt höjs också investeringsgraden, det vill säga den fasta bruttoinvesteringens andel av bruttonationalprodukten. Investeringsgradens andel av hela ekonomin har höjts till ca 23 procent, och till 19 procent inom den privata sektorn. Enligt Kilponen är investeringsgraden på en bra nivå.

“Det är viktigt att en tillräckligt stor del av BNP används för investeringar eftersom investeringarna ökar produktionsmöjligheterna inom ekonomin. Om investeringsgraden är låg, börjar produktionspotentialen förfalla. En typisk siffra för en utvecklad ekonomi är dryga 20 procent.”


Företagen litar på framtiden och investerar.

Att investeringarna nu äntligen ökar är speciellt viktigt med tanke på situationen efter finanskrisen. Mellan hösten 2008 och hösten 2015 ökade investeringarna endast under en tidsperiod på ett och ett halvt år från sommaren 2010 till början av året 2012. Under den övriga tiden minskade investeringarna.

“Kapitalstocken slutade växa, då investeringarna inte längre räckte till för att kompensera för försämringen av kapitalstocken”, beskriver Juha Kilponen. “Nu fyller vi hålet som uppstod under åren efter finanskrisen”.

Minskningen av investeringarna efter finanskrisen kan enligt Juha Kilponen jämföras med den exceptionellt djupa recessionen på 1990-talet. Den tillväxt vi ser nu är ändå inte på något sätt exceptionell.

“Det här är nog alldeles typiskt för en högkonjunktur. Under ett uppsving ökar investeringarna snabbare än bruttonationalprodukten”, säger Kilponen.

Just nu ökar företagen sina investeringar eftersom de litar på framtiden. Konjunkturen ser ut att vara bättre än genomsnittet. Produktionen och beställningarna inom industrin ökar, produktionsförväntningarna är höga och orderstocken förutses vara fortsatt stark.

“Företagen har också ett bra finansieringsläge. Tillgången till finansiering och den lätta finanspolitiken som håller låneräntorna låga stödjer investeringarnas tillväxt”, säger Juha Kilponen. “Dessutom har företagens vinster ökat. Konkurrenskraftsavtalet har bidragit till att företagens lönsamhet blivit bättre.”

Företagens lönsamhet kommer enligt prognoserna vara fortsatt stark åtminstone fram till decennieskiftet tack vare att produktionen ökar och produktiviteten utvecklas snabbt. Det skapar nya förutsättningar för investeringar, tillväxt och förbättring av sysselsättningsläget.


Industrin investerar särskilt i maskiner och anordningar samt i transportmedel.

På vilka delområden inriktas investeringarna, då? Finlands näringsliv r.f. (EK) publicerade i juni en investeringsbarometer. Enligt barometern kommer majoriteten av de investeringar som industrin planerar göra i år att gälla maskiner, anordningar och transportmedel. Enligt uppskattning kommer de här investeringarna att uppgå till cirka 2,8 miljoner euro.

Bygginvesteringarna skulle enligt barometern utgöra 630 miljoner euro i år. De övriga investeringarna uppgår till ungefär samma belopp.

”Av de olika industribranscherna satsar särskilt den tekniska industrin på investeringar, berättar EK:s chefsekonom Penna Urrila.

”År 2016 uppgick de fasta investeringarna till 1 560 miljoner euro. Enligt vår investeringsenkät ökade investeringarna i branschen klart i fjol, och tillväxten väntas fortsätta. I år väntas investeringarna uppgå till cirka 2,3 miljarder euro.”

Bland den tekniska industrins olika grenar ökar investeringarna starkt inom metallförädling. Värdet på investeringarna i detta område väntas öka till cirka 600 miljoner euro i år. Maskin- och metallindustrins investeringar torde öka till cirka en miljard.

Skogsindustrin tar just nu en liten paus med investeringarna, trots att medierna redan rapporterat om nya projekt som är i planeringsskedet. De inhemska investeringarna inom skogsindustrin utgjorde 831 miljoner euro år 2016. I minskade investeringarnas värde till 780 miljoner euro, och enligt EK:s investeringsbarometer beräknas de sjunka ända ner till 470 miljoner euro.

“Investeringarna inom energiförsörjning var i år i storleksklassen 2,5 miljarder euro”, berättar Penna Urrila. “Det är intressant att observera att investeringarna för tio år sedan endast uppgick till hälften av det här beloppet”.


Investeringarna förklarar cirka en tredjedel av BNP:s tillväxt.

Finlands ekonomi har vuxit oavbrutet i tre års tid. Enligt Finlands Bank förflyttar vi oss från en konjunkturuppgång till en högkonjunktur i år – en situation där de ekonomiska resurserna utnyttjas mer effektivt än normalt. I år kommer BNP-nivån äntligen att överskrida nivån före år 2008, då finanskrisen började.

Ökningen av produktionen under de senaste åren har till största delen förklarats genom att arbetets produktivitet och kapitalstocken har ökat. Sysselsättningen har vuxit långsamt, om man bortser från en tillväxtspurt under den allra senaste tiden.

De produktionsmässiga investeringarna ökar just nu, och det stödjer förutsättningarna för ekonomisk tillväxt, vilket konstateras ovan. Men vilken betydelse har ökningen av investeringarna sist och slutligen för den ekonomiska tillväxten?

“Investeringar är en mycket betydande motor för tillväxt”, säger Juha Kilponen på Finlands Bank. “De förklarar cirka en tredjedel an BNP:s tillväxt.”


Investeringarna på forskning och utveckling stampar på stället.

Hittills har vi närmast studerat fasta investeringar, och också för deras del har endast investeringarna inom industrin behandlats. Men särskilt med tanke på tillväxten i framtiden finns det all orsak att fästa uppmärksamhet vid hur mycket Finland investerar i forskning och produktutveckling.

Enligt Statistikcentralen användes sammanlagt 5,9 miljarder euro på forskning och utveckling i Finland år 2016. FoU-utgifterna utgjorde 2,8 procent av BNP. Situationen verkar oroande eftersom forskningens och utvecklingens andel av bruttonationalprodukten hade sjunkit oavbrutet från år 2009 till 2016, då den var 3,8 procent.

Industrins stod ungefär för hälften av FoU-satsningarna i Finland. Enligt Penna Urrila vid EK avviker inte läget inom industrin från helhetsbilden.

“Industrins forsknings- och utvecklingsutgifter började minska vid slutet av förra decenniet”, berättar han. “I fjol började forsknings- och utvecklingsverksamheten öka svagt och under det pågående året beräknar vi att nivån ska komma mycket nära fjolårets nivå, det vill säga knappa 3 miljarder euro.”

Penna Urrila säger sig vara mycket oroad över hur FoU-satsningarna utvecklas. De fasta investeringarna fyller hålet som uppstod under lågkonjunkturen medan FoU verkar stampa på stället.

“Det här har en mycket stor inverkan på ekonomins strukturförändring och tillväxten i framtiden”, konstaterar han.

Investeringarna fortsätter att öka

Den goda ekonomiska aktiviteten, den låga graden av fri kapacitet och de låga räntorna stödjer investeringsaktiviteten i år och nästa år, säger Timo Hirvonen, chefsekonom vid FIM.

”Enligt S-bankens ekonomiprognos i augusti kommer Finlands ekonomi att växa med 3,0 procent i år och med 2,3 procent nästa år.

Investeringarna har ökat kraftigt ända sedan år 2016. Under de senaste tiderna har ändå observerats tecken på att investeringsaktiviteten håller på att plana ut. Antalet beviljade bygglov minskar, vilket tyder på att byggproduktionen kommer att sakta farten i fortsättningen.

Den goda aktiviteten inom ekonomin, den låga graden av fri kapacitet och de låga räntorna stödjer investeringsaktiviteten i år och nästa år. Investeringarna ökar med 6,0 procent år 2018 och med 4,0 procent år 2019.

Med tanke på ekonomins tillväxtpotential är det mycket viktigt att man gör utvidgnings- och reparationsinvesteringar. En av de centrala styrkorna hos Finlands ekonomi är medborgarnas och företagens höga expertis. I det här avseendet vore det önskvärt att också investeringarna på forskning och utveckling skulle kunna utökas.”

Timo Hirvonen är chefsekonom vid FIM.

26.09.2018