Kreativ förstörelse förnyar ekonomiska strukturer och skapar tillväxt och välfärd på lång sikt. I Finland råder kreativ förstörelse för närvarande särskilt inom industri, handel och ICT-tjänster, säger Mika Maliranta på Etla.

Just nu förnyas den finländska fabriksindustrin med rekordfart. Detta framgår av en undersökning som publicerades i juni av Mika Maliranta, professor på Jyväskylä universitet och forskningsdirektör på Näringslivets forskningsinstitut Etla, och Nelli Valmari, forskare på Etla.

Maliranta och Valmari undersökte förnyelsen i vår industriproduktion åren 2006–2015. Undersökningen behandlade industrins produktstruktur på produktlinjenivå.


Recessioner minskar den kreativa förstörelse som behövs för ekonomisk tillväxt.

Av undersökningen framgick att den recession som följde på finanskrisen i slutet av det förra årtiondet också förlamade förnyelsen av industrins produktstruktur. Återhämtningen tog flera år. Recessioner förefaller ha en negativ kumulativ inverkan på strukturförändringen.

Förnyelsen av produktionsverksamhet startade 2010 och har accelererat under hela detta årtionde. År 2015 förnyades fabriksindustrins produktion i rekordfart.

Större delen av de dokument som ska lagras produceras numera elektroniskt. Lagringsformatet för ljudupptagningar och andra dokument har förändrats många gånger under åren och ständigt blivit högklassigare.

Malirantas och Valmaris undersökning visar hur recessioner minskar den ”kreativa förstörelse” som behövs för ekonomisk tillväxt på lång sikt. Tanken om kreativ förstörelse som förnyar marknadsekonomin går tillbaka till skrifterna av Joseph Schumpeter (1883–1950), som föddes i Österrike och sedermera flyttade till Amerika, i synnerhet verket Capitalism, Socialism and Democracy, som utgavs 1942.

I verket hävdar Schumpeter att det kapitalistiska ekonomiska systemet aldrig är i balans, utan ständig förändring råder i ekonomin. Kreativ förstörelse betyder att gamla strukturer förstörs och ger utrymme för nya, bättre strukturer. På detta sätt upprätthåller kreativ förstörelse kapitalismens – eller marknadsekonomins – livskraft.


Kreativ förstörelse handlar om en förändring i företagsstrukturer som ökar branschens produktivitet.

Mika Maliranta på Etla, som blivit känd för sin forskning om kreativ förstörelse, säger att den så kallade schumpeterska tillväxtteorin hör till den främsta linjen inom forskningen om ekonomisk tillväxt.

”Schumpeter skrev emellertid inte själv särskilt mycket om kreativ förstörelse, och forskningen idag har utnyttjat honom på ett rätt allmänt plan. Efter honom har både teorin och empirisk forskning inom området tagit flera stora kliv framåt.”

Mika Maliranta definierar kreativ förstörelse koncist som ”en förändring av företagsstrukturer som ökar branschens produktivitet”. I sista hand handlar det om hur olika innovationer ökar produktiviteten inom olika företag och branscher.

”Företagen kämpar sinsemellan med hjälp av innovationer”, förtydligar Maliranta. ”Det är osäkert vilken framgång olika innovationer slutligen når, men det är alltid någon som lyckas och företaget får en konkurrensfördel.”

Innovationer kan vara förknippade med nya produkter eller tjänster, bättre processer och sätt för att organisera arbetet eller till exempel marknadsföring.

Ett nytt sätt för upptagning och återgivning av ljud, bild eller andra data har alltid slagit ut tidigare lagringsformer, som ofta haft sämre kvalitet eller krävt mer utrymme.

”Innovationer höjer produktiviteten, och företag som lyckats kan satsa mer på sin affärsverksamhet och ta över marknadsandelar av konkurrenter som är beroende av gamla tekniker och idéer. Misslyckade företag minskar sina satsningar eller lämnar marknaden helt och hållet. På detta sätt ökar produktiviteten på branschnivå.”

Kreativ förstörelse har två olika sidor – den skapande och den förstörande sidan. Den skapande sidan handlar om att produktiviteten ökar när nya arbetsplatser är mer produktiva än gamla. På den förstörande sidan förstörs arbetsplatser med lägre produktivitet. Som helhet betraktat gynnas hela nationalekonomin av att produktiviteten ökar.


Kreativ förstörelse förklarar cirka en tredjedel av produktivitetsökningen inom fabriksindustrin.

I diskussioner om kreativ förstörelse förundrar man sig ofta över hur en förstörelse på något sätt kan vara kreativ. Mika Maliranta påpekar att man i ett sådant tankesätt förstår den kreativa förstörelsens mekanik på ett bakvänt sätt.

”Det handlar uttryckligen om att det först uppkommer innovationer som förbättrar produktiviteten. Och av denna anledning uppstår förstörelse i företag och arbetsplatser med svagare produktivitet.

Innovationer kan å sin sida delas in i radikala och inkrementala. De förra handlar om något genuint nytt och aldrig tidigare skådat. De senare förbättrar befintlig verksamhet och produktion så småningom.

”Forskningsresultaten berättar att nya, radikala innovationer skapas särskilt under teknologiska brytningsperioder”, säger Maliranta. ”ICT-brytningen under de senaste årtiondena är ett bra exempel på detta. Olika företag och branscher funderar febrilt över hur de ska kunna utnyttja ICT för att effektivisera sin egen verksamhet.”

Linux är en familj operativsystem vars kärna utvecklades av Linus Torvalds år 1991. Linux kan användas på flera olika plattformar, som datorer, mobiltelefoner och spelkonsoler. Det är också det serveroperativsystem som används mest i världen, och det används av världens tio effektivaste superdatorer. Dessutom är Linux känt för samarbete i utvecklingen av programvara med fri och öppen källkod.

Kreativ förstörelse har haft en betydande inverkan på produktivitetsökningen inom finländskt arbete. Till exempel åren 1975–2011 ökade produktiviteten inom fabriksindustrins arbete årligen med i genomsnitt 4,7 procentenheter. Av detta förklarar kreativ förstörelse cirka en tredjedel, dvs. 1,4 procent.

”Kreativ förstörelse började stärkas under 1980-talet”, säger Maliranta.

”Då reformerades konkurrenslagstiftningen. Och när exporten till forna Sovjetunionen minskade i och med att oljepriset sjönk, var finländska företag tvungna att söka efter exportmarknader på den mer krävande västmarknaden. Kapitalmarknaden frigjordes dels genom medvetna beslut och dels som en följd av globaliseringen. Man kan säga att marknadsekonomin kom till Finland under denna tid.”

Den kreativa förstörelsen var som mest hektisk strax före 1990-talets recession, under den och strax efter recessionen. Därefter försvagades den kreativa förstörelsen stegvis.

”Åren 1998–2005 var den kreativa förstörelsen stelnad. Visserligen var den starkare då än i slutet av 1970-talet och början av 1980-talet.”

Spontant kunde man kanske tro att det framför allt är betydelsen av Nokia och av det telekommunikationskluster som utvecklades kring företaget för Finlands ekonomi som syns här. Maliranta dämpar dock ivern.

”Det är klart att Nokia syns i talen, men den kreativa förstörelsens vågor var väldigt lika inom många fabriksindustribranscher.”

ABLOY-nyckeln och låscylindern uppfanns av den helsingforsiska kontorsmaskinmekanikern Emil Henriksson år 1907. Låssystemet var ett av de första låsen där mekanismen är baserad på rörliga hjul. ABLOY-låsen är kända i hela världen som drifttrygga och säkra.

Hur har kreativ förstörelse påverkat historien på senare tid och hur verkar den för närvarande? Finlands nationalekonomi har på de senaste åren tagit sig tillbaka på ett rätt bra tillväxtspår.

Artikelserien Ekonomi 360 i FIM Lounge har berättat om hur Finland återvänder till skogen med stöd av nya innovationer inom skogsindustrin. På varven byggs återigen moderna kryssningsfartyg, mycket krävande projekt med modern teknologi.

Nationalekonomerna på den schweiziska banken USB tror å sin sida att Finland är den fjärde starkaste förhandsfavoriten i tävlingen om vem som gynnas mest av robotiseringen. Det har också talats mycket om hur små och smidiga uppstartsföretag kan revolutionera hela branscher när de lyckas.


Större delen av de nya företagen är rätt dåliga på att öka produktiviteten.

Maliranta varnar för att dra direkta likhetstecken mellan nationalekonomins nuvarande tillväxt och kreativ förstörelse.

Kreativ förstörelse handlar framför allt om långsiktiga tillväxtfaktorer, och den korrelerar inte nödvändigtvis direkt med konjunkturer, även om till exempel recessioner fördröjer strukturreformen.

”Det är rätt få företag som står för den ekonomiska tillväxten och i synnerhet den nationalekonomiska exportframgången. Som helhet betraktat har slumpen en stor betydelse för vilka företag som blir framgångsrika tack vare sina innovationer och hur snabbt den nationalekonomiska tillväxten börjar få fart.”

I detta avseende spelar även uppstartsföretagen en intressant roll.

”Större delen av de nya företagen är rätt dåliga på att öka produktiviteten, och enligt tumregeln finns bara en femtedel av dem kvar fem år efter start”, säger Maliranta.

”Och av dem som klarar sig deltar en rätt liten del i den skapande sidan av kreativ förstörelse, dvs. att de är mer produktiva än vanligt och att de växer. På motsvarande sätt har gamla företag ofta omfattande innovationsverksamhet och till exempel inom företagen sker kreativ förstörelse när gamla produktionslinjer läggs ned och nya, mer produktiva linjer grundas.”


Inom handeln har den kreativa förstörelsen legat på samma nivå som i Sverige.

Enligt Maliranta har kreativ förstörelse under senare år och årtionde setts framför allt inom handeln och ICT-tjänster i Finland.

”Många detalj- och partihandelsföretag har kunnat förbättra lönsamheten från mitten av 1990-talet fram till de senaste åren. Processer och distributionsnätverk har förnyats och marknadsföringen har utvecklats ambitiöst. Här har de som lyckats bäst tagit över marknadsandelar”, säger han. ”Överraskande nog har utvecklingen här legat på samma nivå som i Sverige.”

Inom ICT-tjänster har kreativ förstörelse börjat råda senare än till exempel inom industrin. Enligt Maliranta är Supercell ett bra exempel på hur kreativ förstörelse syns inom ICT-tjänster.

”Företaget misslyckades flera gånger innan verksamheten på allvar fick luft under vingarna.”

Det faktum att kreativ förstörelse råder inom servicebranscher är av stor betydelse för vår nationalekonomi. Service står för drygt två tredjedelar av vår BNP.

”Servicebranscherna är till vissa delar en särskilt god grogrund för kreativ förstörelse”, konstaterar Maliranta. ”Det är relativt enkelt att skala upp nya innovationer inom dem.”

FIM Lounge kreativ forstorelse
År 1975 funderade professor Seppo Säynäjäkangas under sina skidturer hur konditionsförbättringen skulle kunna mätas effektivt medan man är i rörelse. Idén förädlades till en portabel hjärtmonitor, och den fick stöd av Finlands skidförbund och Uppfinningsstiftelsen. År 1979 ansökte Polar om patent för trådlös pulsmätning, och en sådan lanserades år 1982. Säynäjäkangas belönades med det finländska ingenjörspriset år 1989 för pulsmätaren. Polar-pulsmätaren är fortfarande marknadsledande inom sin bransch.

Maliranta anser att en förnyelse inom skogsindustrin är välkommen, även om han ser att innovationerna därifrån för det mesta har varit inkrementala – man har byggt bättre pappersmaskiner och finslipat processerna så småningom. Inom varvsindustrin har man sett produktinnovationer, processinnovationer och marknadsföringsinnovationer.

”Ibland kan också en ny ägare bidra med ny energi i företaget, som på Åbovarvet.”

I kärnan av den kreativa förstörelsens teori och forskning finns förutom tillväxt även sysselsättning. Enligt Statistikcentralens arbetskraftsundersökning fanns det cirka 250 000 arbetslösa i Finland i juni. Är arbetslösheten ett pris som måste betalas för den tillväxt som kreativ förstörelse skapar?

”I princip orsakar kreativ förstörelse inte arbetslöshet”, konstaterar Mika Maliranta. ”Det handlar ju om att arbetsplatser som producerar mindre faller bort, och i stället skapas arbetsplatser med högre produktivitet. Samtidigt skapas mervärde för nationalekonomin.”


Det vore förnuftigt för den offentliga makten att skapa förutsättningar för att kreativ förstörelse ska äga rum.

I denna dynamik har den offentliga makten två slags roller. Tanken är att det är arbetstagarna och inte arbetsplatserna som ska skyddas.

Å ena sidan är det förnuftigt för den offentliga makten att skapa förutsättningar för att kreativ förstörelse ska kunna äga rum. Till exempel borde olönsamma företag och branscher inte stödas. Den offentliga makten kan även skapa bättre förutsättningar för innovation genom att investera i utbildning, forskning och distribuering av kunskap.

”Å andra sidan kan den främja övergången av arbetskraft från branscher och företag med sämre produktivitet till arbetsplatser med bättre produktivitet”, konstaterar Maliranta.

”Metoder för detta kan till exempel vara bostads- och arbetskraftspolitik. Till exempel uppmuntrar ett utkomstskydd som i början är relativt generöst men som blir sämre ju längre arbetslösheten pågår arbetstagare att söka sig till produktiva, men osäkra arbetsplatser. Detta uppmuntrar företag att skapa sådana arbetsplatser, eftersom det är enklare att hitta arbetstagare till dem.”

FIM Lounge cutline Timo Hirvonen

Kreativ förstörelse förbättrar produktiviteten

Företagsstöd kan bromsa den kreativa förstörelsen och därigenom produktivitetstillväxten, bedömer Timo Hirvonen, chefsekonom på FIM.

1. Ekonomisk tillväxt stödjer sig på ökad produktivitet

Kreativ förstörelse är något mycket väsentligt för ekonomisk tillväxt och välfärd, eftersom den omformar företagsstrukturer och höjer produktivitetstillväxten. På lång sikt stödjer sig den ekonomiska tillväxten i huvudsak på ökad produktivitet.

2. Omdöme för företagsstöd

Den offentliga makten borde utöva omdöme när det gäller stöd till företag. Företagsstöd kan göra den kreativa förstörelsen i ekonomin långsammare genom att möjliggöra verksamheten för s.k. zombie-företag med dålig lönsamhet. Den lätta finanspolitiken och de låga räntorna på senare år kan även ha bromsat in kreativ förstörelse genom att upprätthålla zombie-företag.

3. Digitaliseringen kan förbättra produktiviteten

Den långsammare produktivitetstillväxten på senare tid har skapat mycket diskussion bland ekonomer. Pessimisterna tror inte att teknologiska innovationer kommer att påskynda produktivitetstillväxten. Optimisterna väntar sig däremot att digitaliseringen kommer att öka produktivitetstillväxten avsevärt. Forskningen om kreativ förstörelse tillför ett viktigt bidrag till detta.

Timo Hirvonen är chefsekonom på FIM.

23.08.2017