Aktieplacerarna har ett kärvt första halvår bakom sig. Det kyliga vädret har fortsatt på marknaden, trots att vi genom fönstret kan se solen skina på en molnfri himmel.

Under midsommaren upplevde vi dessutom en riktigt hård nattfrost, och risken finns att det händer igen trots att vi redan är inne i juli. Världens börser har huvudsakligen gått i moll under årets första hälft. Aktiekurserna dalade särskilt kraftigt i Europa, där många marknader uppvisade en nedgång på 15–20 procent under januari–februari. Trots att de återhämtade sig något under våren ligger de i skrivande stund alltjämt på minus 10–15 procent.

USA upplevde en kursnedgång på knappt 10 procent under årets två första månader, och nu ligger kurserna nästan på samma nivå som i början av året. Den återhämtning som skedde i kurserna under våren avstannade då vi kom in i juni. Nervositeten på marknaden ökade i takt med att folkomröstningen om Storbritanniens EU-medlemskap 23.6 närmade sig.

PE-vardering

Den brittiska folkomröstningen slutade – mot marknadens förväntningar – med en majoritet för att lämna EU. Detta var givetvis en dålig nyhet som ledde till en brant kursnedgång på marknaden. Som det nu ser ut orsakade resultatet av folkomröstningen och Storbritanniens utträde ur EU ändå ingen långvarig nedgång på marknaden på samma sätt som till exempel finanskrisen år 2008, då man befarade att hela det internationella finansieringssystemet skulle störta samman.

Brexit är snarare ett tecken på ett politiskt misslyckande från Storbritanniens och EU:s sida än en signal om en ekonomisk eller finansiell kris. Det bör ändå noteras att Storbritanniens utträde ur EU ökar den allmänna osäkerheten och kommer att få tills vidare okända skadliga konsekvenser för Storbritanniens och Europas ekonomi. Den negativa reaktionen på marknaden var således både förväntad och befogad. Trots den marknadsreaktion som följde av den brittiska folkomröstningen har aktiemarknaden tills vidare hållits tryggt ovanför bottennoteringen i februari. Detta innebär nödvändigtvis ändå inte att vi har bara vackert väder att vänta på aktiemarknaden under den närmaste framtiden.

I ett större perspektiv ser vi att aktiekurserna på de centrala marknaderna har sjunkit redan i över ett år. I Europa har kursnedgången under denna tid varit betydligt större än i USA. Allmänt taget har aktiekurserna i Europa sjunkit drygt 20 procent från toppnivån våren 2015, medan den amerikanska marknaden har lyckats hålla sig mycket nära de rekordsiffror som då uppnåddes, om än inte överstiga dem.

Det finns flera orsaker till att aktiemarknaden går i moll. De viktigaste torde vara följande:

  1. Företagen i USA faller allt djupare in i en resultatrecession och i Europa försvagas utsikterna för en resultattillväxt.
  2. Det politiska läget i Europa vacklar.
  3. Europas – framför allt Italiens – banker är i dåligt skick.
  4. Effekten av centralbankernas stimuleringsåtgärder försvagas och rädslan för att verkningarna av stimuleringen ska bli mer negativa än positiva ökar.
  5. Den ekonomiska tillväxten i Kina har avmattats, och detta har påverkat råvarumarknaden, den traditionella industrin och hela den globala ekonomiska tillväxten negativt.

De långa räntorna i euroområdet fortsatte att sjunka i år. Räntesänkningen pådrevs av Europeiska centralbankens exceptionella penningpolitiska åtgärder. De allt längre räntematuriteterna har sjunkit till noll eller ännu lägre i euroområdet under det senaste året. Inför sommaren 2016 sjönk till och med den tyska 10-årsräntan under nollstrecket, och när halva året hade gått låg den på -0,13 procent.

FIM Lounge

I fortsättningen kan räntesegment som är förknippade med låg risk – kort ränta och till exempel statslån från kärnländerna i euroområdet – inte förväntas ge en lika bra avkastning som under de senaste åren. I jakten på avkastning blir placerarna tvungna att välja räntesegment med högre risk, såsom high yield-företagslån. Företagslånen med hög risk har tills vidare gett en relativt bra kupongavkastning. Också i fråga om riskpremierna finns det rum för en nedgång förutsatt att de ekonomiska utsikterna inte försvagas från nuläget.

Även om fundamenten för high yield-företagslån är som de ska vara gäller det att komma ihåg att de hör till en riskfylld tillgångsklass och att den allmänna risktagningsviljan på marknaden spelar en stor roll för dessa låns avkastningspotential på kort sikt.

Vi inleder den andra hälften av 2016 med något försiktiga förväntningar. Den cykliska uppgången på marknaden som pågått sedan 2009 nådde vägs ände våren 2015, och inga tecken på en vändning mot ett nytt hållbart uppsving har kunnat skönjas. Den ekonomiska tillväxten i USA, eller ens i Europa, eller den allmänna värderingen på aktiemarknaden är egentligen inga större problem för placerarna. Detsamma kan dock inte sägas om företagens försvagade resultatcykel. I USA har S&P500-bolagen sjunkit in i en resultatrecession, och man befarar att resultatprognoserna för 2016 kan försämras ytterligare.

resultattillvaxtprognoser

Också i Europa och här i Finland pekar resultatprognoserna för innevarande år nedåt. Dessutom har banksektorns svaga tillstånd i vissa länder i euroområdet väckt minnen från finanskrisen i slutet av det förra decenniet. Samtidigt har tron och förlitan på centralbankernas allsmäktighet vittrat sönder, och på marknaden är man inte längre säker på om centralbankerna är villiga att göra vad som helst för att rädda marknaden. Om inte nyhetsflödet snart blir mycket positivare befarar vi att aktiemarknaden har svaga förutsättningar att bygga upp en mer bestående vändning mot det bättre.

En faktor som gör att aktierna ändå fortsättningsvis är attraktiva är det att räntenivån i västländerna är mycket låg och många räntesegment uppvisar en anspråkslös avkastningspotential. Även om aktievärderingarna, mätt enligt traditionella mätinstrument, har stigit så att de nu ligger i nivå med det långsiktiga medelvärdet på alla centrala marknader erbjuder aktierna i förhållande till räntemarknaden alltjämt en attraktiv avkastning. En annan faktor som kan betraktas som positiv för aktierna, förutom de låga räntorna, är det att centralbankerna håller på att säkerställa marknadernas likviditet. Dessutom är tillväxtutsikterna för den globala ekonomin fortfarande relativt goda.

07.07.2016