FIM lounge robotar

Finland är den fjärde starkaste förhandsfavoriten i tävlingen om vem som gynnas mest av den nya industriella revolutionen som robotiseringen för med sig. Det finns ändå mycket som tyder på att vi är allvarligt förlamade redan i startgroparna.

En industriell revolution håller på att starta i världen. Den kan jämföras med den omvälvning som ångmaskinen, elektriciteten och digitaliseringen medförde. Den fjärde revolutionen handlar om det stora steg som tas inom automatisering, robotisering och artificiell intelligens. Och av alla länder i världen har Finland faktiskt de fjärde bästa förutsättningarna att gå i bräschen för denna revolution.

Så påstår ekonomer och sakkunniga vid den schweiziska banken UBS i en rapport (pdf) som publicerades vid Världsekonomiska forumet (WEF) i Davos i Schweiz i början av året. Experterna vid UBS ställer de senaste årens tekniska utveckling i ett historiskt perspektiv. De konstaterar att de tidigare industriella revolutionerna har uppkommit när man gjort stora framsteg inom både automationen och dataförbindelserna.

”Den fjärde industriella revolutionen grundar sig på samma två krafter”, säger rapporten. ”Den första är extrem automatisering, vilket innebär att robotarnas och den artificiella intelligensens roll växer inom affärsverksamheten, den offentliga förvaltningen och i människors privatliv. Den andra är extrem uppkoppling som avlägsnar de hinder som avstånd och tid utgör i kommunikationen mellan människor och maskiner. Kommunikationen blir då djupare och snabbare än tidigare.”

I rapporten utvärderas vilka länder som relativt sett har de bästa möjligheterna att gynnas av den kommande revolutionen. Uppskattningen grundar sig på WEF:s konkurrenskraftsrapport, där olika länder jämförs bl.a. på basis av infrastruktur, utbildningsnivå, arbetstagarnas färdigheter och arbetsmarknadens flexibilitet.

Enligt rapporten har Schweiz de bästa förutsättningarna att vinna robottävlingen. Därefter har Singapore och Holland den bästa beredskapen att utnyttja de nya möjligheterna. Finland kommer på fjärde plats i jämförelsen, tack vare vår goda placering i WEF:s konkurrenskraftsjämförelse.


”Schweiz har den bästa positionen inför robottävlingen.”

En fjärde industriell revolution är på väg och Finland har ett utmärkt utgångsläge med tanke på den. Men lönar det sig att gå med i tävlingen? Omvälvningen som robotiken och automatiseringen för med sig – vad handlar den egentligen om ur nationalekonomisk synpunkt?

Näringslivets delegation (EVA) publicerade i september rapporten ”Robotit töihin” (”Roboterna i arbete”), där man begrundar frågan bland annat utgående från produktiviteten och arbetsfördelningen. I rapporten konstaterar Näringslivets forskningsinstituts forskningschef Antti Kauhanen att utvecklingen inom robotiken i stor utsträckning handlar om ökad produktivitet. 

FIM Lounge Roboterna kommer
Med hjälp av robotiken kan man med samma resurser åstadkomma fler varor och tjänster.

”Ökad produktivitet gör samhället förmögnare och ger fler valmöjligheter”, skriver Kauhanen. ”De fördelar som ökad produktivitet ger kan utnyttjas antingen som ett större antal varor och tjänster som produceras eller som mer fritid.” Ur industrins historia plockar Kauhanen fram intressant statistik som beskriver hur automatiseringen och uppkopplingen har påverkat produktionen. Han berättar att arbetets produktivitet inom industrin som bäst varit närmare 35-faldig jämfört med 1926 års nivå. 

”Om industriproduktionen hade haft tillgång till 2000-talets teknologi när mina mor- och farföräldrar var barn skulle samma produktion ha åstadkommits med ca tre procent av den dåvarande årliga arbetskraften inom industrin”, säger Kauhanen. ”Alternativt hade varje industriarbetare år 1926 behövt arbeta endast ca en vecka per år om de hade haft dagens teknologi.”

Produktivitetsökningen kan också betraktas i förhållande till levnadsstandarden och välfärden genom att följa hur bruttonationalprodukten och arbetsmängden inom ekonomin utvecklats. Även om Finland drabbats av lågkonjunktur redan länge är det trevligt att märka att bruttonationalprodukten per invånare nästan fördubblats sedan år 1975. ”År 2014 hade den materiella välfärden år 1975 kunnat uppnås med ungefär hälften av den arbetstid som gick åt år 1975”, säger Kauhanen.


”År 1926 hade en industriarbetare behövt arbeta endast en vecka per år om de hade haft dagens teknologi.”

Hur går det med sysselsättningen? När produktionen blir effektivare betyder det väl att arbetsplatserna försvinner? I tidningarna har man kunnat läsa skandalrubriker om att åtminstone en tredjedel eller rentav 70 procent av arbetsplatserna är i farozonen. I princip finns det en risk att arbetsplatserna försvinner, konstaterar Antti Kauhanen.

”Robotarna är mer produktiva än människor, så de kan ersätta samt komplettera och stöda det arbete som människor gör. Sannolikt kan robotar redan snart sköta en del av människornas nuvarande arbetsuppgifter och kanske också en del av yrkena.”

Enligt en färsk undersökning hotar dock automatiseringen inom 20 år med stor sannolikhet endast ca sju procent av de nuvarande arbetsplatserna i Finland. Enligt Kauhanen är siffran lägre i Finland än i många andra OECD-länder, eftersom vår produktion redan nu använder relativt mycket automatisering och vår arbetskraft är högt utbildad.

”Robotiseringen leder inte till massiv arbetslöshet, eftersom man med robotar snarare kan ersätta enskilda arbetsuppgifter än hela yrken, som omfattar många olika arbetsuppgifter”, säger Kauhanen.

Förlusten av sju procent av arbetsplatserna på tjugo år är inte heller särskilt betydande. Årligen försvinner redan ca 12 procent av arbetsplatserna inom företagssektorn i Finland. Det är också skäl att notera att den tekniska utvecklingen och innovationerna skapar och förstör arbetsplatser, men de förstör inte arbetet. Arbetstagarna förflyttas till nya uppgifter, nya företag och nya branscher i och med att tekniken och innovationerna förnyar de ekonomiska strukturerna.

”Arbetsplatser som skapas och förstörs är en del av processen där de ekonomiska resurserna omfördelas så att de används så produktivt som möjligt”, konstaterar Kauhanen. ”Den här ständiga processen av kreativ förstörelse är en viktig faktor bakom den ekonomiska tillväxten.”


”Inom 20 års lopp hotar automatiseringen endast ca sju procent av de nuvarande arbetsplatserna i Finland.”

Hurudan är den kreativa förstörelse som robotiseringen för med sig i praktiken, på riktiga arbetsplatser? Mari Kangasniemi, docent vid Östra Finlands universitet och universitetslektor, och Cristina Andersson, facklitterär författare och företagsledningskonsult, betraktar detta ur social- och hälsovårdens synpunkt i EVA:s rapport.

De konstaterar att robotarna inte heller inom denna sektor ligger långt borta i framtiden. Inom några år kan åtminstone 20 procent av sjukskötarnas och närvårdarnas arbetsuppgifter ersättas med tillämpningar inom robotiken och automatiken som redan finns. 

”Om utnyttjandet av robotiken blev vanligare kan man räkna med att alla sjukskötare och närvårdare skulle klara sitt nuvarande arbete med en fyra dagars arbetsvecka i stället för fem dagar”, säger Kangasniemi och Andersson. 

FIM Lounge roboterna
Redan nu är det möjligt för sjukhus och vårdenheter att underlätta, ersätta och komplettera vårdarbetet med olika tillämpningar inom robotiken och automatiken.

”Alternativt kan man tänka att de nuvarande 136 000 vårdanställda kunde minskas med 27 000. Eller att de som för närvarande sysslar med vårdarbete med hjälp av robotar kunde göra arbete som motsvarar 170 000 vårdanställdas arbetsinsats.” 

Men även om robotiken effektiviserar vårdarbetet avsevärt innebär det inte nödvändigtvis att antalet sjukskötare och närvårdare minskar. Det beror på att befolkningen åldras, vilket ökar behovet av vårdanställda.

”Fram till år 2026 räknar man med att arbetskraftsbehovet inom hälso- och sjukvården ökar med över tio procent och inom vårdtjänsterna för äldre med närmare 20 procent”, säger Kangasniemi och Andersson. I stället för att arbetsplatserna skulle försvinna kommer robotiken och automatiken med största sannolikhet att påverka de vårdanställdas arbetsinnehåll och arbetsuppgifter samt den tid som går åt till arbetsuppgifterna. Även inom hälso- och sjukvården kommer robotar i framtiden att sköta enformiga, tunga och hälsovådliga arbetsuppgifter. ”I bästa fall kan sjukskötarnas och närvårdarnas arbete riktas om på ett nytt sätt så att vårdresultaten samt arbetets lönsamhet och effektivitet förbättras”, konstaterar Kangasniemi och Andersson.


”Inom några år kan en femtedel av sjukskötarnas och närvårdarnas arbetsuppgifter ersättas med tillämpningar inom robotiken och automatiken som redan finns.”

Robotiseringen kommer med hög fart. Den ökar arbetets produktivitet och den ekonomiska tillväxten. Den leder inte till en katastrofal förstörelse av arbetsplatser, utan gör arbetet intressantare än tidigare. Till exempel inom vårdarbetet är stora fördelar redan inom räckhåll. Och därtill går Finland i första ledet inom robotrevolutionen, åtminstone i fråga om vår förmåga att ta tag i möjligheter som erbjuds.

Eller kanske ändå inte. Finland håller på att fastna i startgropen. Om detta berättar bland annat International Federation of Robotics statistik. När det exempelvis i Korea finns 531 industrirobotar per 10 000 industriarbetare och i Singapore 398, finns det i Finland endast 126. I Sverige är motsvarande jämförelsetal 212 och i Tyskland 301. Kina planerar att öka sin industrirobotfrekvens till 150 före år 2020.

FIM Lounge Talous 360 robotar

”Visserligen har vi sett några enskilda framgångsberättelser i Finland, såsom Valmet Automotives bilfabrik i Nystad, där det snart finns 500 robotar”, säger Cristina Andersson. ”Men utnyttjandet av exempelvis servicerobotik har knappt börjat hos oss. På det stora hela har vi inte insett vad det innebär att en helt ny näringsgren håller på att uppstå.”


”I Finland har man inte insett att en helt ny näringsgren håller på att uppstå.”

Men har inte till exempel statsrådet precis fattat ett principbeslut vars avsikt är att ”öka utnyttjandet och utvecklingen av intelligent robotik och automatisering i Finland”? Det ambitiösa målet är att göra Finland till ett av toppländerna i den internationella utvecklingen inom robotiken och automatiseringen. 

”Men statsrådet riktade till exempel inga resurser till främjandet av detta”, säger Andersson. ”Och ett principbeslut är en ganska blygsam åtgärd jämfört med det som bl.a. Sverige och Japan gör. De har detaljerade åtgärdsprogram, mål, tidsplaner och indikatorer för hur robotiseringen och automatiseringen ska utnyttjas. I Finland har man först nyligen fäst uppmärksamhet vid hela frågan. Det som behövs nu är ordentliga åtgärder, annars blir vi ohjälpligen efter.”

FIM Mikko Linnavuori

Robotrevolutionen framskrider snabbt

Robotrevolutionen är redan synlig inom många olika branscher. Direktören för FIM Västmarknaders fondteam Mikko Linnanvuori tipsar om att följa med åtminstone dessa tillämpningsområden för robotiken.

1. Trafik och kommunikation

”Både biltillverkare och teknologiföretag utvecklar självkörande bilar och de första versionerna är redan i bruk. Utvecklingen kan leda till att både amatör- och proffsbilisterna försvinner. Förändringen påverkar åtminstone biltillverkarna och deras underleverantörer, biluthyrningarna, övriga företag som erbjuder persontrafiktjänster, varulogistikföretag samt detalj- och näthandeln.”

2. Kognitiv databehandling

”Alla stora teknologiföretag utvecklar artificiell intelligens för full maskin. Exempelvis IBM:s molntjänst Watson förstår och tolkar även data som saknar en klar struktur, bygger sakkunskap på basis av det material som ges och kommunicerar med dig till exempel via chatten.”

3. Robotkirurgi

”Amerikanska Strykers Mako-robothänder hjälper vid utförandet av ortopediska operationer. Enhetens tillväxt har överskridit placerarnas förväntningar efter att Stryker köpte teknologin år 2013.” 

Mikko Linnanvuori är direktör för FIM Västmarknaders fondteam samt huvudansvarig fondförvaltare för FIM Brands, FIM Global och FIM USA.

18.11.2016