Välfärdsstaten får nödhjälp i sin finanskris i form av privat kapital. Investering med samhällseffekt är en finansieringsmodell som i bästa fall gynnar såväl dem som behöver hjälp, den offentliga ekonomin som investerarna.

Investerarna försöker alltid få så hög avkastning som möjligt på sina investeringar. Men borde de också vara intresserade av att veta hur avkastningen kommer till? I vilken mån och på vilket sätt kan en investerare handla ansvarsfullt?

Den här frågan har varit aktuell åtminstone sedan mitten av 1700-talet. Kväkarna, som verkade i Philadelphia i USA, fördömde slavhandeln. Metodiströrelsens grundare John Wesley predikade i sin tur mot all affärsverksamhet som äventyrar arbetstagarnas eller andra människors hälsa. Senare har idéerna bakom och metoderna för ansvarsfull investering utvecklats vidare. En metod är att undvika att investera i betänkliga objekt, till exempel tobaks-, porr- eller vapenindustri. Ett annat alternativ är att investera i branscher eller företag med särskilt ansvarsfull verksamhet, såsom hälso- och sjukvården, läkemedelsindustrin eller företag som producerar grön energi.

De senaste ungefär tio åren har en ny filosofi och verksamhetsmodell för ansvarsfull investering spridits världen över. Så kallad investering med samhällseffekt är en typ av investering som uttryckligen är avsedd att främja det gemensamma goda genom att förbättra de sociala förhållandena eller miljöns tillstånd. Någon välgörenhet är det dock inte fråga om, utan investeringarna förväntas också ge en ekonomisk avkastning.

mainimpact

En av pionjärerna inom investering med samhällseffekt i Finland är Sitra, som redan cirka två år har haft ett särskilt nyckelområde för samhälleliga investeringar. Sitra bygger upp det ekosystem som behövs för investeringar med samhällseffekt genom att förena olika intressentgrupper och testa hur väl modellen fungerar i det finländska samhället.


Syftet med investeringar med samhällseffekt är att förbättra de sociala förhållandena eller miljöns tillstånd.

”Investering med samhällseffekt är ett sätt att kanalisera privat kapital till projekt som strävar efter att åstadkomma en mätbar positiv förändring i samhället eller miljön”, sammanfattar Mika Pyykkö, som leder Sitras nyckelområde för samhälleliga investeringar. ”Det väsentliga är att investeringarna riktas in på sådan verksamhet som uttryckligen strävar efter att främja samhällets bästa. Dessutom är det viktigt att sätta upp både tydliga effektmål och ekonomiska avkastningsmål, och att mäta hur väl de uppfylls.”
I andra länder har investeringar med samhällseffekt utnyttjats till exempel för att minska ungdomsarbetslösheten och hemlösheten, öka barnens skolfärdigheter och förebygga återfall i brott. Enligt Mika Pyykkö anser man inom Sitra att modellen är värd att pröva framför allt med tanke på hållbarhetsunderskottet och behovet att få den offentliga ekonomin i balans.

”Vår välfärdsstat har i allt högre grad blivit en stat som parerar ofärd. Trots att man vet hur viktigt det är med främjande och förebyggande verksamhet verkar det inte finnas tillräckligt med offentliga medel för det”, konstaterar Pyykkö. ”Samtidigt vill allt fler investerare främja det gemensamma goda genom sina investeringar. Dessutom finns det både företag och andra aktörer i vårt land som har både den vilja och de innovativa lösningar som krävs för att främja välfärden.”


Genom investering med samhällseffekt kan vi förena alla aktörer så att alla gynnas.

Samhällelig investering kan genomföras på många olika sätt men ett alternativ som blir allt vanligare är resultatbaserade finansieringsavtal, dvs. Social Impact Bond (SIB). I ett SIB-projekt är det investeraren som bär den ekonomiska risken medan projektbeställaren – till exempel den offentliga sektorn – betalar för resultaten. SIB-projekten är de facto investering med samhällseffekt i dess renaste form i det avseendet att projektens samhällseffekt har ett pris.

Sitra medverkade i lanseringen av Finlands och Nordens första SIB-projekt förra hösten. En fond för främjande av arbetshälsa grundades, och de första investerarna var Sitra, Henri Kulvik i egenskap av privat investerare och Me-stiftelsen, som startats av spelbolaget Supercells grundare Ilkka Paananen och Mikko Kodisoja.

Målet för detta första SIB-projekt är att främja arbetsförmågan hos de anställda och arbetshälsan på arbetsplatserna inom den offentliga sektorn. Måluppfyllelsen mäts inledningsvis utifrån sjukfrånvaron, som på ett år ska minska med åtminstone 2,1 dagar per person. Om målet uppnås innebär det mätbara ekonomiska besparingar för den offentliga sektorn, av vilka en del kanaliseras tillbaka till investerarna.

De organisationer inom den offentliga sektorn som deltar i projektet får tillgång till arbetshälsofrämjande tjänster och annan expertis ”utan ersättning”. Så följer man upp i vilken mån sjukfrånvaron minskar. Kommunerna betalar 175 euro till fonden för varje inbesparad sjukfrånvarodag jämfört med utgångsläget. En del av besparingarna sker inom kundorganisationerna i sig. Enligt Kommunernas pensionsförsäkring Keva kostar nämligen en sjukdag i genomsnitt cirka 300 euro för arbetsgivaren.

vaikuttavuussijoittaminen

Under de senaste två åren har intresset för investering med samhällseffekt och SIB-projekt börjat växa i Finland. Till exempel Epiqus, som förvaltar en fond som investerar i främjandet av arbetshälsa, har flera nya program och finansieringsstrukturer på gång som bygger på investering med samhällseffekt. Bland annat planeras projekt som främjar barnens och barnfamiljernas välfärd, förebygger utslagning bland unga, förbättrar de äldres funktionsförmåga och möjligheter att klara sig på egen hand, främjar sysselsättningen bland personer som är i en svår arbetsmarknadsposition och stödjer personer som friges efter avtjänat fängelsestraff.

För tillfället finns det sammanlagt cirka 60 miljarder dollar investerade i projekt med samhällseffekt ute i världen. Av denna summa har några promille investerats i SIB-projekt. Antalet SIB-projekt har emellertid ökat snabbt under detta decennium. År 2010 och 2011 startades bara ett par SIB-projekt per år i världen, men år 2013 hade siffran redan stigit till 20 och under 2014 lanserades 25 SIB-projekt.

Storbritannien är världsledande inom investeringar med samhällseffekt. USA, de övriga EU-länderna, Australien och Kanada håller dock på att hämta in försprånget. Utslagningen bland barn och unga och andra teman som rör barn och unga har varit de klart vanligaste investeringsobjekten.


En förväntad avkastning på cirka 7 procent anses globalt sett vara skälig när det gäller SIB-projekt.

De mest typiska SIB-investerarna är till exempel stiftelser, familjeföretag eller privatpersoner som har en social mission för hela sin verksamhet eller investeringsverksamhet och en strategisk verksamhet som stöds av denna typ av investering. Sakta men säkert har SIB-projekten också börjat intressera institutionella investerare som har samhällsansvar på sin agenda. För mindre investerare kan det vara svårare att satsa på SIB-projekt. Det krävdes till exempel en investering på minst 250 000 euro för att kunna delta i det finländska arbetshälsofrämjande SIB-projektet.

Hur stor avkastning kan en investering med samhällseffekt ge? I andra länder anses 7 procent vara en skälig förväntad avkastning på ett SIB-projekt, med tanke på de risker som är förknippade med projekten. Det första SIB-projektet i Australien, som satsade på att förebygga omhändertagande av barn, gav under det första året en avkastning på 7,5 procent.

Investering med samhällseffekt innehåller element som man inte behöver tänka på om man investerar till exempel på aktiemarknaden. För det första måste man vänta tills projektet når framgång innan kapitalet återbetalas och avkastningen börjar flyta in. För det andra kräver ett SIB-projekt överlag tålamod — många gånger tar det några år innan man kan fastställa vilken effekt projektet har haft.

Fim Lounge Teri Heilala

Ett nytt sätt att påverka i viktiga frågor

FIM introducerar i Finland investering med samhällseffekt, som är ett kraftigt växande fenomen i världen. Som bäst förhandlar FIM med flera investerare om finansiering av ett SIB-projekt som strävar efter att sysselsätta tusentals invandrare.Enligt FIM:s verkställande direktör Teri Heilala har investerarna varit mycket intresserade av projekten som bidrar till det gemensamma goda.

1. Hela samhället gynnas 

”Det gynnar hela det finländska samhället att invandrare som fått uppehållstillstånd sysselsätter sig så snabbt som möjligt.  Det är viktigt att vi lyckas anpassa invandrarna till samhället och arbetsmarknaden.”

2. SOK investerar en miljon i projektet

”Den första som går med i projektet är SOK, som investerar en miljon euro i det.”

3. Nya SIB-projekt är på väg

”Vi ser investering med samhällseffekt som en stor trend och planerar redan flera nya SIB-projekt. Avsikten med det nyaste projektet är att förbättra välbefinnandet hos barn och unga och FIM förhandlar redan med flera finansiärer om deltagande i det. Vi tror att många aktörer är intresserade av att investera i projekt som strävar efter positiva och mätbara samhälleliga effekter och som upplevs som viktiga och betydelsefulla.”

Teri Heilala är verkställande direktör för FIM.

26.10.2016